Hundrova är inhemsk i östra och centrala Europa, i Medelhavsområdet och i sydvästra Asien. I Norden har den odlats som läkeväxt och till prydnad, och den fanns i Nils Linnaeus’ trädgård i Älmhult Stenbrohult (Linné 1732 under namnet Bryonia aspera s. alba, baccis nigris, på svenska Hundcurbitz). Men spridd blev den kanske inte förrän under 1800-talets senare del – Wetter (ms 1894) angav från Sävsjö Vrigstad: ´under senare åren alltmera allmänt planterad vid gårdar och torplägenheter´. Enligt Haak (1965) användes den på 1920-talet i Vimmerby Rumskulla som skuggväxt på verandor. Numera ser man den inte så ofta i odling. Däremot står den ibland kvar vid gammal bebyggelse. Dessutom sprids den, troligen mest med fåglar, till gårdskanter, bryn, betesmarker, bebyggelsenära dungar och vägrenar. Den ses ibland också på utkast.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 74 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Ganska sällsynt i de östra delarna, sällsynt i de centrala och västra. – Förvildad; bofast.
Lokaler
Lokaler väster om Kalmar län.
Alvesta Moheda i ett nässelsnår i skogen, 1940 (E. Östrand i GB LD och UPS).
Aneby Lommaryd Skareda, sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal (Ljungh ms).
Gnosjö Åsenhöga 1916 (G. Johansson i GB LD och S).
Jönköping Bottnaryd Liden (7D1h 4126), ödetorp, 1991 (LtS). Gränna allmänt odlad och förvildad (Janzon ms före 1907); vid första fjärdingsvägstolpen norr om Gränna (Janzon ms före 1907); 700 m NNO Örserums kapell (7E6f 2724), jordhögar på brädgård, 1991 (JJ). Jönköping (Forsander ms 1820), 1879 (O. Svanström i PerBrahe); 500 m OSO Sofiakyrkan ca 1977 (S. Pettersson); Torpa flerstädes (7E1a 1-1-), självsådd i buskage och häckar, 2005 (MtS). Ljungarum Skogskyrkogården (7E0a 4511) 1997 (MsT). Månsarp 500 m O Tabergs järnvägsstation (6D9j 1230) 1996 (HT). Rogberga Tenhult 1896 (I. Swalander i PerBrahe). Skärstad 700 m NNV Botarp (7E2b 3846) 1979 (B. Fingalsson). Visingsö Ed, nordvästra gården (7E8d 2816), ladugårdsbacke, kvarstående, 1988 (EvG TM); Visingsborg 1960-talet (G. Andersson ms 1967). Ölmstad Frälsegården (7E5d 0022), förvildad, 1986 (BJ).
Sävsjö Stockaryd 300 m V Stigåsa (6E0f 2721), ödetomt, 1990 (BrL).
Tingsryd Almundsryd Ryd 1929 (S.-S. Forssell i LD); 650 m V Ryds kyrka (4E1g 4912), trottoarkant, 1985 (SK ABC). Tingsås Slättamåla (4E4j 1520), runt hus, allmänt spridd, 1987 (SK ABC). Väckelsång 150 m O kyrkan (4E6j 0305), bakom uthus, förvildad, 1983 (GW).
Tranås Adelöv Platsen 500 m OSO den östra gården (7E6g 2532), jordhög i grustäkt, flera ex 2003 (JJ). Säby Drumstorp 450 m OSO den östra gården (7E6j 3746), utfyllnad, 2006 (JJ); hamnområdet 1948 (G. Hellgren i Säby); Malingskog 650 m NV södra gården (7F7a 2117), på byggavfall på soptipp, 1 ex 1997 (JJ), 2002 (A. Svenson, belägg i S); Malingskog 1250 m VSV till V det södra huset (7F7a 1310), kompostmark, 2004 (JJ); 1800 m V Sibbarp (7F6a 4614), rabatt och häck, 1994 (JJ); 50 m V Sjöarp (7F6a 1638) 1983 (JJ); 250 m VNV Tranås kyrka (7F6a 4904), rabatt, 2 ex 1994 (JJ); 650 m V Tranås säteri (7F7a 1024), jordhög på grusplan, 1993 (JJ).
Uppvidinge Lenhovda 1902 (J. G. Karlsson enligt C. Mossberg ms). Nottebäck Norrhult 1915 (A. Norbäck i LD)
Vetlanda Skede Rösa 1920 (G. Svensson i OHN). Vetlanda Vetlanda i korsningen Kyrkogatan × Falkgatan (6F3b 2412), ogräs i häck, 1991 (TM, belägg i OHN).
Värnamo Fryele Näsbyholm (J. Forsander ms 1816). Torskinge Svenstorp, västra gården (5D6f 2549), busksnår, 1991 (JS). Värnamo Södrabo (5E8a 0515), betesmark vid ladugård, 1985 (TJ, belägg i OHN, !ThK); Västbovägen/Egnahemsvägen (5D8i 0826), gatukant, 1987 (TJ); Västhorja 1919 (B. Nilsson & Gunnar Degelius i GB S och UPS).
Växjö Dädesjö 150 m NV Hemmet (5F2c 2819), gammal husgrund, 1989 (OS). Växjö 1880 (A. W: Jonsson i OHN), 1897 (K. Sjökvist i LD); Kronoberg, vägkant, 1928 (S. Carlsson i OHN).
Älmhult Göteryd Arveka 1 km O punkt 127,3 (4D4f 4534), vid gård, spontant inkommen sägs det, 1980-talet (BM). Stenbrohult Värpeshult 1925 (N. Johnsson i S och UPS), 1927 (N. Johnsson i GB och LD).
