dvärgtranbär
Vaccinium microcarpum
Oxycoccus microcarpus
Dvärgtranbär är en nordlig art med förekomster söderut åtminstone till Värmland. De flesta, om inte alla, uppgifter om dvärgtranbär från de sydligaste landskapen (se exempelvis kartan hos Hultén 1971) beror troligen på förväxling med dvärgformer av tranbär. Hård (1924) hade samlat material för att kartera dvärgtranbärets förekomst i södra Götaland, men avstod med orden: ´Dess förefintlighet och – ännu mera – dess utbredning inom området oviss. Arten torde behöva att systematiskt närmare utredas i avseende på sitt förhållande till hungerformer av O. quadripetalus [tranbär], hybridbildning m.m.´ Detta gäller fortfarande.
Dvärgtranbär har angivits många gånger från Småland, men nästan alla sedda belägg har visat sig vara småvuxna former av tranbär V. oxycoccos. Tvekan råder kring ett belägg från Vimmerby Södra Vi i mossen mellan kyrkan och sjön Krön 1875 (K. F. Dusén i UPS), även underlaget för den första litteraturrapporten om arten från Småland (Scheutz 1881): inte heller detta övertygar helt.
Dvärgtranbär är en nordlig art med förekomster söderut åtminstone till Värmland. De flesta, om inte alla, uppgifter om dvärgtranbär från de sydligaste landskapen (se exempelvis kartan hos Hultén 1971) beror troligen på förväxling med dvärgformer av tranbär. Hård (1924) hade samlat material för att kartera dvärgtranbärets förekomst i södra Götaland, men avstod med orden: ´Dess förefintlighet och – ännu mera – dess utbredning inom området oviss. Arten torde behöva att systematiskt närmare utredas i avseende på sitt förhållande till hungerformer av O. quadripetalus [tranbär], hybridbildning m.m.´ Detta gäller fortfarande.
Dvärgtranbär har angivits många gånger från Småland, men nästan alla sedda belägg har visat sig vara småvuxna former av tranbär V. oxycoccos. Tvekan råder kring ett belägg från Vimmerby Södra Vi i mossen mellan kyrkan och sjön Krön 1875 (K. F. Dusén i UPS), även underlaget för den första litteraturrapporten om arten från Småland (Scheutz 1881): inte heller detta övertygar helt.
Lokaler
Belägg saknas för följande litteraturuppgifter. Hultsfred Virserum Svartkärrets närhet ´troligen´ (Nettelbladt 1973a). Högsby Fagerhult (Hård 1914). Jönköping Jönköpingstrakten mindre allmän (Nordenstam ms 1919). Gränna Godebrunn (Lundequist 1929); Kabbarp nära Sadelmakarhemmet (Janzon ms före 1907); mellan Norra Jordstorp och Långsjön, före 1904 (J. E. Lundequist enligt Janzon ms före 1907). Huskvarna (inklusive Hakarp) (Wirdemark & Thulin 1972). Markaryd Markaryd Axhult, mosse (Andersen ms 1936). Sävsjö Vrigstad Boda ymnig i kärr vid ån tillsammans med Carex livida [vitstarr]; Pilekrogssjön i Davramålskärret, ymnigt (båda Wetter ms 1894 under namnet O. palustris var. pusilla). Tingsryd Almundsryd Ryd nära hälsobrunnen (signaturen An. enligt Hård ms 1924). Växjö Dädesjö Näsby på maderna N om Linnebjörkesjön, nära en av Carex livida-förekomsterna (Gustafsson ms 1921); SV Are sjö på högmossen (Gustafsson ms 1921); Innaren, strand, 1907 (Lindwall 1908). Västervik Västervik Kulbacken (H. Stenar och H. Svensson enligt Hård ms 1924). – Härtill kommer ett 40-tal uppgifter från projektet Södra Vätterbygdens flora, de flesta från 1970-talet.