Trädgårdsiris härstammar från östra Medelhavsområdet; den har troligen kulturursprung. Växten omnämndes i svensk litteratur redan på 1500-talet (Lyttkens 1912–15). Från Småland vet vi att den odlades i slutet av 1700-talet i Aneby Lommaryd Skareda (Ljungh ms) och i början av 1800-talet i Hylte Femsjö (E. Fries ms 1810a), Värnamo Fryele Granstorp (Forsander ms 1809c) och Växjö Växjö (Forsander ms 1810a). I mitten av 1800-talet odlades den ´allmänt i bondtäppor´ (Scheutz 1864 under namnet Iris squvalens). Utanför trädgårdarna planteras den torktåliga växten ibland som prydnad på hällmark och i slänter. På sådana platser och vid ödetorp står den ofta kvar ganska länge. Man finner den också på avfallsplatser.