spenslig ullört
Logfia minima
Filago minima
Spenslig ullört växer på näringsfattig, torr och ofta tunn grus- eller sandjord. Den är vanligast i grustag, på markvägar, banområden och grusutfyllnader, men den förekommer också på sandiga övergivna åkrar, öppna fläckar i betade torrbackar samt någon gång på berghällar i betesmark. – Arten har gått starkt tillbaka i västra Småland, kanske på grund av att åkerbruket på svaga jordar, som fordrade långa trädesperioder, har minskat.
Funnen i 235 rutor; tidigare uppgifter från 162 rutor. Ganska vanlig i södra och mellersta Kalmar län, numera ganska sällsynt i övriga delar av östra Småland och sällsynt i västra Småland. Förr betydligt vanligare i västra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Spenslig ullört växer på näringsfattig, torr och ofta tunn grus- eller sandjord. Den är vanligast i grustag, på markvägar, banområden och grusutfyllnader, men den förekommer också på sandiga övergivna åkrar, öppna fläckar i betade torrbackar samt någon gång på berghällar i betesmark. – Arten har gått starkt tillbaka i västra Småland, kanske på grund av att åkerbruket på svaga jordar, som fordrade långa trädesperioder, har minskat.
Funnen i 235 rutor; tidigare uppgifter från 162 rutor. Ganska vanlig i södra och mellersta Kalmar län, numera ganska sällsynt i övriga delar av östra Småland och sällsynt i västra Småland. Förr betydligt vanligare i västra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Första belägg: Kalmar Kalmar 1815 (Wallman i S). – Först publicerad av Wahlenberg (1826 under namnet Filago arvensis [sic!]) med orden ´Calmariensis gubernationes ad Döderhult usque frequentius [Kalmar län vanlig ända till Oskarshamn Döderhult]´.
Lokaler
Västliga lokaler efter 1977. Alvesta Alvesta bangårdsområdet i SV (5E1e 3335) 2003 (ÅR, belägg i OHN). Blädinge Cementindustri (SV Kojtasjön) (4E9d 0140), grusigt industriområde, spridd, 1990 (ÅW). Gislaved Gislaved Mossarp, räddningscentral (6D0d 4009), skräpmark, 2000 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Jönköping Angerdshestra 300 m SO Skogslund (7D0i 4204), grusmark vid syllupplag, 1992 (LtS NT). Bottnaryd 750 m VSV kyrkan (7D1g 1914), gammalt grustag, 1981 (EF, bestämning ThK). Jönköping Kålgårdsområdet (7E1a 1830), skräpmark, 1978 (RC). Ljungarum Fridhem 1 km SV Djursjukhuset (7E1a 0020), skräpmark, 2004 (MsT AsB); Gamla flygfältet (7E1a 0836) 1978 (RL, belägg i SVätt); Herkulesvägens södra del, östra vägkanten vid cykelbanan (7E0a 3628), sandig vägkant, relativt talrik 1997 (HT); Industrigatan (7E0a 4522), skräpmark, järnvägsspår, 1998 (MgE MsT). Månsarp 1 km SO Boeryd (6D9j 2008), motorbana, 1988 (HT); Gamla sågverksområdet i Åsa (6D9j 2222), sandig skräpmark, relativt talrik 1999 (HT); 600 m VNV Änganäs (6D9j 2416), grusgrop, 1988 (LtS). Ljungby Berga 600 m NNV Berga kyrka (5D2h 2642), grustag, 1990 (SS BrS, belägg i LD); Össlöv, Tallåsens grusgrop (5D1h 0328), grusgrop, 2002 (KW). Dörarp Slip och Polering (5D3i 4408), grusplan, 2004 (KW). Ryssby Borsna 190 m S om Skattgården (5D1j 4633), grusgrop, 2002 (KW). Sävsjö Hylletofta 800 m ONO Stigäng (6E2e 4114), vägkant, 1987 (EP, belägg i OHN). Sävsjö 100 m NO Hultagård träindustri (6E2h 2441), vägkant, 1989 (SG); 800 m SO Petersberg (6E2f 3436), sandtag, 1989 (BrL). Markaryd Götaryd Delary, mesahögarna (4D4h 0314), kalkupplag, 2001 (HT). Tingsryd Tingsås 1500 m SO Tingsås kyrka (4E3j 1049), industriområde, stor grusplan, skräpmark, 1992 (G. Odelvik i S). Urshult Midingsbråte 400 m S Strömma kvarn (4E0i 1306), grustag, 1987 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK); Midingstorp 400 m V gården (4E1h 1542), sandig slänt, 1993 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK). Vaggeryd Byarum Götafors dammar (6D5j 0034), sandmark, 2004 (HT). Svenarum Stenbäcken (6E2b 1826), torrbacke, 1987 (NT, bestämning JC). Växjö Bergunda 150 m VSV Sundet (5E0h 3915), f.d. grustag, 1986-92 (CM, bestämning ThK). Drev 650 m V Filipsdal (5E5j 4313), igenväxande markväg, 1988 (CM, bestämning ThK). Hemmesjö Skogslund (4E9i 3434), grusplan vid tomt, 1990 (GW, bestämning ThK). Tjureda 300 m N Bruket (5E3h 4920), grustag, 1991 (GW, bestämning ThK). Tolg Stenkulla (5E5j 4-0-), markvägskant, 1984 (CM, belägg i LD, bestämning ThK). Växjö Bokhultet-Biskopsudden-Kala höjden (C. Mossberg 1989). Älmhult Hallaryd Östra Vägla (4D2f 2222), grusig vägkant, 1981 (H. Göransson, bestämning ThK). Stenbrohult Diö 100 m VSV och 250 m V stationen (4E5a 4-2-), grusmark, på vardera stället över 100 ex 2003 (S: G. Nilsson & I. Nilsson 2004). Älmhult Lillsjön, kommunens centralförråd (4D3j 4318), grusmark, 1999 (JEH, belägg hos finnaren, !SS).
