dansk körvel
Anthriscus cerefolium
Denna art, ´den rätta kiörfwelen´ (Linné 1745b) är förmodligen ursprunglig i sydöstra Europa och sydvästra Asien men odlas som kryddväxt och grönsak i en stor del av Europa, även i vårt land. Tydligen odlades den en del i äldre tid i Småland: den fanns – till skillnad från spansk körvel Myrrhis odorata – i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Chaerophyllum sativum, på svenska kyrfvel), och E. Fries (ms 1810a) och Forsander (ms 1816) nämnde den från Hylte Femsjö respektive Vaggeryd Hagshult och Värnamo Fryele. Att döma av det måttliga antalet uppgifter bör den dock ha varit ovanlig i odling under senare delen av 1800-talet och under 1900-talet. – Som förvildad är den ettåriga arten normalt inte uthållig i Sverige; på Öland och Gotland tycks den dock lokalt vara permanent. Tidigare vildväxande förekomster i Småland har säkerligen alla varit kortlivade. Endast på en av de fyra aktuella lokalerna, den i Gislaved Gryteryd, är arten sedd mera än en gång; där hade den å andra sidan en rik förekomst ännu år 2000, tretton år efter upptäckten.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. – Förvildad; tills vidare att beteckna som tillfällig.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. – Förvildad; tills vidare att beteckna som tillfällig.
Första fynd
Först noterad som förvildad av Elias Fries (ms 1809) under namnet Scandix cerefolium från Växjö Växjö ´in Coemiterio templi Wexionensis´ [på Växjö kyrkogård]. – Först publicerad av Westerlund (1852b) under namnet Cerefolium sativum från Kalmar Kalmar ´på några få ställen närmare staden´.
Lokaler
Samtliga lokaler. Gislaved Gryteryd Hökabäck N om väg 153, 100 m N boningshuset (5C7h 1208), kant av lövdunge vid trädgårdsland, 1987 (NN, belägg hos finnaren), riklig 1994, 1995 och 1998, även sedd 1999 och 2000 (allt KJ). Gnosjö Källeryd 400 m N Algutstorp (6D3e 4702), trädgårdsutkast, 1984 (LtS), ej sedd 1996 (B. Lilja). Hylte Femsjö Femsjö (E. Fries ms 1810a, 1825–26), hos Scheutz (1864) dock bara i tillägget, med kommentaren ´uppgifven växa i Femsjö´. Jönköping Gränna 1890 (F. Hagström i LD och UPS); Ravelsmark 1890 (F. Hagström i GB och S), 1891 (F. Hagström i LD), 1892 (F. Hagström i PerBrahe). Jönköping 1895 (I. Swalander i PerBrahe); förvildad kring apotekets odling 1815 (Forsander ms 1812–20). Ljungarum Ryhov, ´i båda trädgårdarna runt trädstammar´ 1846 (K. A. Holmgren i LD). Kalmar Kalmar se primäruppgifter; 1895 (G. H. J. Dahl i S); Barlastholmen, övergiven odling, 1915 (H. G. Bruun i UME). Ljungby Konungaryd vid trädgårdsvilla 1921 (P. Johansson i OHN). Åby Björnö, i trädgården, självsådd, 1916 (H. G. Bruun i UME). Oskarshamn Döderhult 1912 (O. Köhler i LD OHN S UPS; nära kyrkan enligt Köhler ms 1917). Oskarshamn Drevstigens tipp (6G0i 0400), kanten av nyanlagd gångväg, 1990 (ÅR, belägg i LD och OHN), ej sedd 1994 (ÅR). Torsås Söderåkra Bruatorp 1878 (P. A. Westling i S), möjligen = Övraby (P. A. Westling enligt Hebert 1884). Vaggeryd Hagshult självsådd i täppa (Forsander ms 1816 under namnet Scandix Cerefolium). Tofteryd utmed vägen upp till vattentornet (6D3j 3-1-), skräpmark, 1 ex 1994, ej 1995, 1997 eller 1998 (DD). Värnamo Fryele självsådd i täppa (Forsander ms 1816 under namnet Scandix Cerefolium). Västervik Gamleby vid bilstationen 1947 (B. Hesselman enligt Stenar ms). Västervik 1912 (E. Jäderholm i Norrk). Växjö Växjö se primäruppgifter; 1939 (B. Hedvall i LD och UPS).
Osäkra uppgifter. Alvesta Skatelöv Grimslöv 1917 (J. Strandmark i Strandmk); sannolikt odlad. Värnamo Värnamo ´odl.st.´ 1926 (I. Axelsson i Finnved, !ThK); sannolikt odlad.
Osäkra uppgifter. Alvesta Skatelöv Grimslöv 1917 (J. Strandmark i Strandmk); sannolikt odlad. Värnamo Värnamo ´odl.st.´ 1926 (I. Axelsson i Finnved, !ThK); sannolikt odlad.