E. saximontanum
Vit dunört står mycket nära amerikansk dunört E. adenocaulon, och i hemlandet Nordamerika anses de båda inte möjliga att skilja. I Europa förefaller de dock någorlunda distinkta och har något olika spridningshistoria och utbredning, och de behandlas här provisoriskt som arter. Till Sverige kom vit dunört vid förra sekelskiftet; expansionen i Småland har skett under 1900-talets senare hälft. Den påträffas oftast på samma typ av lokaler som amerikansk dunört och i regel tillsammans med denna, men den har inte blivit lika vanlig och spridd. Möjligen har vit dunört större krav på näringsrik, lerhaltig jord än amerikansk dunört – något som även kartbilden antyder – och kanske är den också mera bunden till bebyggelsens närhet än denna. Den är vanligast längs diken, på gårdsplaner, på fuktig betesmark, i grustag och på skräpmark.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 431 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Ganska vanlig i östra Småland samt mellan Vättern och Tranås, ganska sällsynt i övrigt. Troligen förbisedd i sydvästra Småland. – Sentida bofast inkomling.
