Anemone pratensis
Den kalkälskande fältsippan växer i artrika torrängar på ljusöppen sandmark, i Småland särskilt på åskullar. Arten är betesgynnad och försvinner så småningom vid igenväxning.
De sammanlagt fyra lokaler där fältsippan påträffats bör hållas öppna genom bete.
Bestämningsproblem.
Fräscha exemplar av fältsippa är lätta att skilja från backsippa P. vulgaris: fältsippans blommor är mindre och mörkare, har utåtböjda hylleblad och hänger. Nästan överblommade backsippor kan dock vara förrädiskt lika fältsippa, och när det inte finns blommor går fältsippan inte att känna igen säkert. Många rapporter om denna art, även från senaste tid, baseras uppenbarligen eller troligen på felbestämningar, och alla obestyrkta uppgifter har därför här betraktats som osäkra. Detta gäller även de gamla – och ej osannolika – noteringarna från Emådalen.
Första fynd
Bortsett från en mängd osäkra uppgifter (se nedan) först noterad av J. Håkansson i Kalmar Ljungby Kranklösaholm (Westerlund 1852b).
Utbredning
Funnen i 3 rutor nära Kalmar; tidigare säkra uppgifter från 4 rutor i samma område. Mycket sällsynt. – Troligen en gammal kulturföljeslagare.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad på Kalmar läns fastland.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Dörby gästgivaregård 1864 (C. E. Liljenstolpe i Oge). Förlösa ymnig (Westerlund ms 1861), troligen = ´ymnigt på backar vid Källtorp (Westerlund 1861) och troligen = Karlshöjd, riklig inom ett begränsat område 1922 (G. Haglund enligt Sterner 1933) = Karlshöjd 200 m NO den södra gården (4G8f 0733), torr skogig backe, ett 10-tal, 1983 (SD, belägg i OHN), 5 ex 1994, 1 ex 1996 (båda SD). Ljungby 450 m VNV Anneborg (4G6e 2910), liten åsrest nära ån, 6 ex 1986 (BtL ThK), 21 ex 1998, 29 ex 1999, 10 ex 2000, 9 ex 2001 och 20 ex 2003 (allt R. Gustafsson); Kranklösaholm ´på en backe ymnig och frodig´ (J. Håkansson enligt Westerlund 1852b), troligen = Krankelösa 1920 (N. Blomgren i LD S och UPS, ´på den södra av de två på kartan utsatta holmarna i ån´, Blomgren enligt Sterner ms 1). Ryssby Ryssbylund 1864 (A. De Geer i UPS, 1865 (Liljenstolpe i Oge), kanske = Ödlegatan 4 (900 m NNV kyrkan; 4G9g 3129), naturlig torräng på tomt (spontan), ca 20 ex 1989 (SD, belägg i OHN), 100 ex 1994, 25 ex 1995 (båda SD). Åby Karlstorp 600 m OSO till O sågen (4G8f 2926), gräs- och skogsbevuxen sandås, sparsam 1986, 5 ex 1994, 3 ex 1996 (båda SD) och 9 ex 2005 (CrA).
Osäkra uppgifter.
Hultsfred Lönneberga mellan Dals gästgivaregård och kyrkan, 1833 (P. J. Peterson ms 1833); belägg saknas. Mörlunda nära kyrkan, 1865 (A. C. Johansson ms 1866); belägg saknas; Kängsebo (Asp m.fl. 1995, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989c); obestyrkt. Tveta Lilla Aby (Asp m.fl. 1995); obestyrkt. Virserum flera lokaler (Scheutz 1857), belägg saknas; gräsmark, 1932 (B. Carlsson i LD); Ekeflod (Goldkuhl & Westerlund 1851), men Goldkuhl & Westerlund reste i juli och augusti, när fältsippan inte kan identifieras. Hylte Färgaryd Nissaryd 1859 (O. G. Blomberg i LD S och UPS); obestämbara ex i frukt, troligen dessutom insamlade på Öland (på ett av exen i LD sitter ett blad av ullranunkel Ranunculus illyricus vidhäftat). Kalmar Kalmar. Belägg och uppgifter från ´Kalmar´ avser sannolikt lokaler i stadens närhet; inget tyder på att fältsippan har funnits inom det egentliga Kalmar. Markaryd Markaryd Majenfors (Dehn 1939); otroligt. Traryd ´skal efter Beskrivelsen forekomma i Lundängen S f. Axhult. Jeg har ikke set Planten´ (Andersen ms 1936). Mönsterås Fliseryd Läggevi (Domeij 1948); saknas dock i omtrycket (Domeij 1963) liksom i Domeijs herbarium (nu i OHN). Mönsterås Berg (Ljungström m.fl. 1995a); obestyrkt; Forsa (Ljungström m.fl. 1995a, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989d); obestyrkt. Torsås Torsås Ilingetorp 1918 (T. Carl enligt Blomgren, som enligt Sterner ms 1 dock ansåg det osäkert om lokalen är Ilingetorp). Tranås Linderås (L. Petersson ms 1847); obestyrkt. Vetlanda Alseda ej långt från kyrkan, med Pulmonaria angustifolia [smalbladig lungört] (Scheutz 1857, 1864). Vetlanda ´här och där´ (F. Hagström enligt Sterner ms 1); kan avse en eventuell förekomst i Alseda. Vimmerby Vimmerby 1824 (Bergman ms 1825), 1857–58 (Rosin ms 1859), 1882 (C. Pleijel i S under namnet Pulsatilla vulgaris, ombestämning ThK 1986, i full blom, typisk); feletikettering? Värnamo Fryele Näsbyholm, ´en gång funnen´ (Ennes ms 1823); säkerligen har det gällt den i trakten spridda backsippan. Västervik Blackstad Haga 1878 (P. Segerstedt i Vvik); troligen felbestämning. Hallingeberg Skaftekulla (Ljungström m.fl. 1995b, Länsstyrelsen i Kalmar län 1990, Västerviks kommun 1993); obestyrkt. Loftahammar Aleglo äng 1843 (Zantesson ms 1843); troligen ett avvikande ex av backsippa, som också rapporterades från lokalen. Västrum Bjulebo–Björnhuvud (Ljungström 1995b, Länsstyrelsen i Kalmar län 1990); obestyrkt. Växjö Hornaryd Föreda 1947 (Jalas 1950); troligen felbestämning, eftersom ingen annan har sett växten i denna flitigt besökta trakt. Växjö Hov 1810 (Forsander ms 1811, E. Fries ms 1810b, c, 1811b); sannolikt förhastade bestämningar, eftersom lokalen inte togs upp i dessa författares senare sammanställningar.