ängsvårlök
Gagea pratensis
Mer information om arten

Ängsvårlök växer på torr till frisk, näringsrik mulljord i solöppna eller måttligt beskuggade lägen. I relativt naturlig omgivning påträffas arten i betade eller obetade torrängar. De flesta växtplatserna utgörs dock av parker, kyrkogårdar, trädgårdar (där den ofta växer i gräsmattor) eller vägslänter. Vid ett par tillfällen har den uppträtt som plantskoleogräs och i Mönsterås Mönsterås växte den i trädesåker. – I sluten vegetation uteblir i regel blomningen, men genom sin rikliga nylöksbildning kan ängsvårlöken ändå bilda utbredda och täta bestånd, som har en egenartad, grågrön färgton.

Första fynd

Först publicerad av C. A. Westerlund (1852a, b under namnet G. stenopetala) från Kalmar Kalmar ´på en åker mellan Spännarebacken och Galggatan´; fyndet hade gjorts av D. G. Petersson. Belägg, samlade av Westerlund 1852, finns i LD, S och UPS.

Variation

Det äldre materialet har genomgående redovisats under namnen G. stenopetala eller G. pratensis var. stenopetala, en ras av arten som anges ha längre, smalare och spetsigare kalkblad än var. pratensis. Artens eventuella variation studerades inte under inventeringen.

Utbredning

Funnen i 55 rutor; tidigare uppgifter från 12 rutor. Ganska vanlig nära kusten längst i sydost, kring Oskarshamn Oskarshamn och Västervik Västervik, sällsynt (men kanske något förbisedd) i övriga delar av nordöstra och östra Småland. – Troligen delvis en gammal kulturföljeslagare, delvis en sentida bofast inkomling.

Lokaler

Samtliga lokaler (ej Kalmar, Oskarshamn, Torsås och Västervik).
Hultsfred Hultsfred Norra industriområdet (6G4a 4813), ogräs i plantskola, 5 ex 1999 (TmN). Järeda kyrka (6F2h 4228), tallplantering, 1986–89 (TmN). Målilla Ekenäs (6G3b 1913), gräsmark vid gård, 1989 (LtS LP NT SÅ); kyrkan (6F2j 2244), vägkant, 1991 (TmN), gräsmatta, 1993 (TM, belägg i OHN). Mörlunda 1906 (G. Ström i Emdal); kyrkan (6G0a 4730), gräsmark, 1989 (LtS NT LP). Vena Blaxhult 300 m NO östra gården (6G5c 1841), betesmark, vid bergklack, 1983 (IJ, belägg i Emdal, !BD). Virserum kyrka (6F0h 4817), grusgång, 1993 (TmN).
Högsby Högsby 1891 (B. Hesselman i LD); Rudalund (5G6d 4124), parkartad ädellövskog, 1989 (JC). Långemåla Böta mellan Rudgården och Ängelund (5G5e 3210), hagmark med ek och björk, 1982 (JC, belägg i OHN).
Mönsterås Mönsterås 650 m SV Svartö hamn (5G5j 3510), åker i träda, 1989 (GW BjW).
Nässjö Nässjö Hultarps handelsträdgård (6E7h 1518), gräskant vid växthus, 1989 (IB MgE TsK, belägg i LD).
Sävsjö Hylletofta (A. Kulberg, godkänd av N. J. Scheutz, enligt Wetter ms 1894).
Valdemarsvik Tryserum 200 m N Arnö (7H8b 2504), torrbacke, 1983 (StK, !BD); 300 m SSV Kvädö gård (7H7b 2824), ängsmark, 1983 (StK); 200 m V Slätvik (7H8a 1849), torrbacke, 1983 (StK).
Vimmerby Frödinge Brofall, västra gården (7G0b 0126), trädgård, 1979 (AMH), 1983 (AMH, belägg i Vvik), 1984 (AxL, belägg i OHN). Locknevi kyrkogård (7G1d 3113), gräsmatta, 1983 (AnK MrK, belägg i Vvik); V om Östantorp (7G0d 1642), betad f.d. åker, 1984 (AnK MrK, belägg samlat av BD i Vvik). Tuna Virum (6G7e 0431), gammal gräsmatta, 1987 (ST BD). Vimmerby (A. A. W. Lund enligt Hartman 1870); i åkrar vid bryggeriet (H. Stolt enligt Hård 1924); 175 m NV kyrkan (6G8a 3530), gräsmatta vid Domus, 1983 (SM, !BD).
Växjö Växjö Kampen (Scheutz 1862); ´Växjö alltjämt!´ (Hylander 1966; källan till detta relativt aktuella fynd är dock okänd), Norra Esplanaden (5E1h 1441), gräsmatta mella gata och trottoar, 2005 (ÅR, beläg i OHN).

karta