bergklint
Centaurea montana
Bergklint är ursprunglig i Mellan- och Sydeuropa samt i Kaukasus. Arten har odlats som prydnadsväxt i Sverige åtminstone sedan mitten av 1800-talet. Den förvildas i tomtkanter, på vägkanter och banvallar, i slänter och skogsbryn, i allmänhet i närheten av bebyggelse. Den bildar bestånd med utlöpare och frösprider sig dessutom. Ett jättebestånd (minst 20 hektar) noterades 2006 vid Röhälla i Tranås Säby (JJ).
Funnen i 484 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig men ojämnt spridd (vanligast på höglandet). Vissa av utbredningsluckorna torde bero på att arten förbigåtts. – Förvildad; bofast.
Arten har ökat starkt under senare hälften av 1900-talet, troligen på grund av att den har börjat odlas i större omfattning.
Funnen i 484 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig men ojämnt spridd (vanligast på höglandet). Vissa av utbredningsluckorna torde bero på att arten förbigåtts. – Förvildad; bofast.
Arten har ökat starkt under senare hälften av 1900-talet, troligen på grund av att den har börjat odlas i större omfattning.
Första fynd
Tidigast funnen av C. A. Westerlund 1858 i Växjö Nöbbele vid Hermanstorp och Holma [= Holmaberg?]: ´Denna växt fann jag sommaren 1858 på en åker vid Herrmanstorp i Småland. Ingenstädes deromkring var den odlad. Men en mil derifrån tog jag den på en trädgårdsplan vid Holma, som det syntes förvildad, ehuru d. v. egaren ej i trädgården infört densamma eller kände den som odlad´ (Westerlund ms 1861). – Först publicerad från Jönköping Huskvarna inklusive Hakarp (Wirdemark & Thulin 1972).
Variation
Strålblommorna är vanligen blå men kan också vara vita eller rosa.
Lokaler
Tidigare uppgifter. Jönköping Huskvarna se primäruppgifter. Norrahammar 500 m SSV Hökhult, 1977 (A. Mobrand). Skärstad 200 m S Vistakulles topp, ängssnår, 1968 (B. Fingalsson).Vaggeryd Svenarum Högenacke – Humlamålen – Änglaberget 1975 (Staffan Johnsson 1978). Värnamo Nydala nära handelsboden, åkerkant med stenröse, 1958 (H. Hjelmqvist i LD). Västervik Gamleby Garpedans, förvildad, 1966 (Almquist ms 1975). Västrum Grimsvik, förvildad, 1959 (Almquist ms 1975). Växjö Nöbbele se primäruppgifter. Älmhult Stenbrohult Bergön 150 m O järnvägsövergången, i granskog nära vägen; Råshult 400 m NNO norrgården, vägren; Stolpastugan, vägren; Stenbrohults prästgård V kyrkogården; Värpeshult, väg 23 (nu väg 600), vägren; alla 1970 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004).
