italienskt rajgräs
Lolium multiflorum
Mer information om arten

Italienskt rajgräs är ursprungligt i södra och västra Europa. Det började användas som vallväxt under senare delen av 1800-talet men kom inte i allmänt bruk förrän bortåt hundra år senare, då som en tidig grönfoderväxt (numera mest i en kromosomfördubblad sort, westerwoldiskt rajgräs). De sorter som odlas är ett- eller fååriga. Arten uppträder förvildad i enstaka exemplar på ladugårdsplaner, i åkerrenar och längs markvägar. De äldsta förekomsterna, i Västervik Västervik 1870 och Kalmar Kalmar 1878, beror troligen på införsel med barlast.

Första fynd

Tidigast insamlad 1870 av A. A. W. Lund i Västervik Västervik; fyndet publicerades av Scheutz (1871).

Utbredning

Funnen i 353 rutor; tidigare uppgifter från 23 rutor. Ganska sällsynt men regellöst spridd i hela Småland. – Tillfälligt förvildad.

Lokaler

Tidigare uppgifter.
Alvesta Alvesta 1920 (C. Pleijel i S). Emmaboda Emmaboda station 1912 (H. Du Rietz i UPS). Hultsfred Virserum Kvarngatan (Stenstorp & Nelin 1976). Jönköping Bankeryd 200 m V kyrkan, vägren, 1976 (MsT). Gränna 1921 (H. Wistrand i Norrk); Mällby (Lundequist 1929). Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972); 300 m V Rumlaborg, skräpmark, 1967 (RC). Jönköping 1913 (E. Nordström i GB och S), 1922 (B. Hedvall i LD). Rogberga (Wirdemark & Thulin 1972); 700 m VNV Tenhults station, fabriksområde, 1973 (RgL). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); Berghem 200 m V Västergården 1975 (RC); 700 m SO Flättinge, åkerkant, 1977 (RC). Kalmar Kalmar 1912–14 (Blomquist 1917), 1916 (J. Lagercranz i S); Fredriksskans 1922 (N. Blomgren i UPS), 1924 (A. J. Snell i OHN); hamnen 1929 (A. S. Trolander enligt C. Mossberg ms); järnvägsstationen på mudder 1878 (K. J. Lönnroth i LD och UPS). Ljungby Tutaryd V om Tutaryds vägskäl, landsvägskant, 1961 (J. Christoffersson hos finnaren). Nässjö Nässjö utfyllnad i staden (Haglund ms 1920). Oskarshamn Döderhult 1903 (O. Köhler i S). Västervik Västervik se primäruppgifter; 1906 (Witte 1909). Växjö Bergunda Räppe, avskrädeshög, 1924 (P. Hyltén i LD). Växjö förvildad 1887 (J. P. Gustafsson enligt C. Mossberg ms); blindskolan 1919 (A. S. Trolander i LD). Öja 1943 (H. Nilsson enligt C. Mossberg ms). Älmhult Stenbrohult här och där insådd och tillfällig i gräsmattor (N. Johnsson ms); 75 m NNV Björnhult, klövervall, 1971 (S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004); Diö, gårdstomt, 1927 (N. Johnsson i LD S och UPS); Sånnaböke 200 m N Möckelns station, slänt, 1974; Ugnhult 100 m SV den västra gården, åkerren, 1971 (båda S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004).