åkerfibbla
Hypochaeris glabra
Mer information om arten

Åkerfibbla, som är starkt sydvästlig i Sverige, växer på öppen sandmark, särskilt i sandiga, glesa, brukade och obrukade åkrar, någon gång även på åkerrenar och vägkanter. Fram till mitten av 1900-talet kunde den påträffas på åtskilliga ställen i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland och sydvästra Småland samt på enstaka platser i övrigt i södra Sverige, men utanför Halland finns nu mycket få lokaler kvar. På tre av de fyra lokaler som upptäcktes under inventeringen i Småland växte arten i åkrar, på den fjärde (Markaryd Markaryd) rörde det sig om en reliktförekomst i en vägren (dock långlivad – arten sågs 1985 och återsågs 2005!).

Den viktigaste orsaken till artens starka minskning är att sädesodlingen på svaga jordar i stort sett helt har avvecklats. För att åkerfibblan ska överleva i landskapet fordras troligen att man på en del åkrar återupptar den gammaldags trädesodlingen med glessådda grödor. Ett sådant, naturvårdsinriktat jordbruk borde drivas på lokalen i Kalmar Ryssby Boda, där också ett annat mycket sällsynt åkerogräs dröjer kvar, klubbfibbla Arnoseris minima.

Första fynd

Först noterad från Hylte Femsjö ´här o d. in cultis [odlingar]´ (Forsander ms 1820, med E. Fries som sagesman). Första tryckta uppgift är också från Femsjö (E. Fries 1825–26). En lokal inom socknen, åkrar N om Bösseberget, angavs av T. M. Fries (1852); där hade han sett den 1851. Daterade belägg från socknen finns från 1836 (E. Fries i S), 1846 (N. J. Andersson i S), 1856 (E. P. Fries i S), 1864 (P. Theorin i UPS); vid Bösseberget samlades den 1837 (E. Fries i LD) och 1856 (E. P. Fries i UPS, åkrar NO om berget). – Den sågs i socknen på tre lokaler ännu i början av 1920-talet (Hård 1924).

Utbredning

Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 34 rutor. Numera mycket sällsynt; tidigare mindre ovanlig men nästan enbart funnen i väster och söder. – Gammal, nu försvinnande kulturföljeslagare.

Lokaler

Alvesta Blädinge (J. Hjelmgren enligt Scheutz 1871); Oby 1873 (G. E. Hyltén-Cavallius och N. Thorén, båda i UPS), 1874 (Hyltén-Cavallius i LD och S). Eksjö Ingatorp (R. Tolf enligt Scheutz 1885). Gislaved Burseryd Mölnebo 1866 (K. A. T. Seth i OHN och UPS), 1871 (K. A. T. Seth i LD OHN och S), 1872 (K. A. T. Seth i UPS), 1876 (K. A. T. Seth i PerBrahe); Utterkull 1902 (K. A. T. Seth i UPS). Kållerstad Slingårdshult (E. Wibeck enligt Hård ms 1924). Södra Hestra Granhult, ymnig på åkrar (Lindwall 1907). Ås vid vägen ett par km S kyrkan 1918 (F. Hård i S); ´i gruset vid korsvägen N om Sporda´ 1918 (Hård 1924). Hylte Femsjö Bösseberget se primäruppgifter; Ekornahult; Flahult; Vallshult (alla tre F. Hård enligt Hård ms 1924). Färgaryd Eldshult, sandig åker, 1915 (G. Lekander i LD). Jönköping Gränna Ravelsmark 1891 (F. Hagström i Klm LD S och UPS). Kalmar Ryssby Skäggenäs, Boda 250 m ONO sågen (4G9h 0346), mager, sandig åker, rikligt, 1986 (SD, belägg i OHN, !ThK), 1993 (AxL, belägg i OHN, lokalen oriktigt angiven som Rockneby), ca 50 ex 1996 (SD), kvar 2002 (L. Petersson). Ljungby Angelstad ymnig kring Bolmens station (Lengquist ms 1913); Laggaretorp 125 m S den södra gården (5D1f 3225), illa skött åkerhörna med gles lågvuxen havre, ca 50 ex 1985 (IC), 1986 (IC), ej 1994 eller 1996 (IC); Laggaretorp 275 m SV den södra gården (5D1f 3223), trädesåker, 10 ex 1996 (IC). Annerstad (J. Berggren enligt Hård ms 1924). Ljungby ´temligen godt om´ (Gadamer ms 1919); Ågård (Leffler 1866). Odensjö ´in ripis lacu Bolmen [på Bolmens stränder]´ (E. Fries enligt Scheutz 1857, socken osäker); vid Bolmen, 1875 (C. I. Lalin i S och UPS). Ryssby nära kyrkan 1864 (N. J. Scheutz i UPS, Scheutz 1864). Södra Ljunga 1864 (P. Strandmark i LD och OHN), vanlig i höstråg (Strandmark & Strandmark ms 1870). Markaryd Markaryd Månstorp 800 m V vägskälet (norra vägkanten) (4D1b 2912), sandig väg- och åkerkant, 1985 (TH, belägg hos finnaren, !ThK), 2 ex 2005 (TH). Traryd (Scheutz 1875); Lanna 1874 (J. E. U. Theorin i UPS). Mönsterås Mönsterås 1907 (S. Johnsson i OHN). Tingsryd Södra Sandsjö Perstorp, åkrar (Hård 1914). Tingsås nordöstra sockendelen (Hård 1914). Torsås Söderåkra kyrkbyn (Hård enligt Sterner ms 2); Lökaryd (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924); Påboda (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924); Södra Kärr (Hård enligt Sterner ms 2). Vetlanda Korsberga Åkershult utan år (G. Reutersvärd i UPS, Scheutz 1881). Värnamo Kärda Lilla Nyahemmet (torp V om Vallerstad), potatisåker och omgivande åkerrenar (Hård 1920). Nydala 1 km NNV Karlsnäs, 1938 (Hjelmqvist 1958) = 2,5 km SSV kyrkan, åker, 1946 (H. Hjelmqvist i LD), senare försvunnen (Hjelmqvist 1958); Moboda, träda, 1951 (H. Hjelmqvist i LD). Värnamo Åminne station, 1 ex i havreåker (Hård 1920). Växjö Bergunda Hästhagen, sandig åker, 1924 (P. Hyltén i LD, Hyltén ms 1928); Perstorp i åkrar (Hyltén ms 1928); Räppe 1889 (S. Wickbom i UPS). Växjö (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander enligt Hård ms 1924). Älmhult Göteryd 1888 (F. Hjelmérus i LD och S).

Osäkra uppgifter:
Kalmar Ryssby Rockneby, sandig ‘betesåker’ 1993 (AxL. belägg i OHN); lokalen är missuppfattad, samlaren hade blivit förevisad växten av B. Lundgren på traktens enda kända lokal, vid Boda på Skäggenäs i samma socken. Oskarshamn Oskarshamn 2 lokaler angavs hos T. Karlsson (2005), men rapporten avsåg en kal form av rotfibbla H. glabra. Västervik Västervikstrakten (Pleijel ms); säkert oriktigt, i manuskriptet har arten markerats med ett frågetecken i kolumnen för Västervikstrakten. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971); artuppgifterna i dessa skrifter är inte trovärdiga, jämför kommentar under ädelmynta Mentha ×gracilis.

karta