småblommig ädelmynta
Mentha × gracilis 'Parviflora'
Mer information om arten
Småblommig ädelmynta är känd från enstaka lokaler från Småland till Västmanland, Gästrikland och Hälsingland (karta hos Hylander 1941b). Den är från början odlad. I den tryckta floran över Hylte Femsjö omtalade Elias Fries (1825–26) att denna mynta odlades i femsjöböndernas kryddsängar under namnet äkta mynta (Hylander 1941b s. 28). Tjugofem år senare noterade sonen T. M. Fries (1852) att ´M. gentilis, som under namn af ‘Krusmynta’ eller ‘Äkta mynta’ fordom allmänt odlades af bönderna, är nu derstädes [i Femsjö] mycket rar´. Den anges ha mindre spridningsförmåga än de andra sorterna av ädelmynta (Hylander 1941b s. 11); i Småland samlades den sista gången 1913 i Oskarshamn Oskarshamn.
Samtliga lokaler. Hylte Femsjö se primäruppgifter. Högsby Fågelfors Lilla Klobo 1891 (B. Hesselman i S och UPS, sortbestämning NH). Jönköping Jönköping (E. Fries 1828), utan år (E. Fries i GB LD S UPS), 1840 (E. Fries i UPS), sortbestämda av NH. Oskarshamn Oskarshamn 1908 (O. Köhler i GB), 1910 (O. Köhler i S och UPS), 1913 (O. Köhler i LD), sortbestämda av NH; Fallebo 1904 (O. Köhler i S, sortbestämning NH); Fredriksberg 1907 (A. Johansson i OHN, sortbestämning ThK 1992); Havslätt 1908 (G. Linderoth i OHN, sortbestämning ThK 1992). – NH betecknar att N. Hylander bestämt åtminstone ett ark av ifrågavarande insamling.

Första fynd

Först uppgiven 1819 av E. Fries (1814–24) under namnet M. gentilis: ´In cultis, ruderatis, aquosis Smolandiae ...´ [odlingar, skräpmark, våtmark i Småland]. Belägg från Hylte Femsjö, samlade av Fries och kallade M. gentilis, finns i LD S och UPS, tre utan lokal, ett från Haghult; alla har sortbestämts av N. Hylander.

Lokaler

Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Förvildad; sannolikt endast kvarstående, nu försvunnen.