häckspirea
Spiraea salicifolia
Häckspirea är ursprunglig dels i sydöstra Europa, dels i östra Asien. Den är betydligt äldre i odling än övriga spireor och har planterats i Sverige i varje fall sedan tidigt 1700-tal. För Smålands del dröjde det dock till 1810 innan uppgifter om dess odling dök upp. Arten påträffas särskilt vid övergiven bebyggelse, där den ofta sprider sig med krypande jordstammar och bildar snår. Den är självsteril och sätter därför normalt inte frö – ett bestånd består för det mesta av ett enda vegetativt uppförökat exemplar.
Första fynd
Thore Fries skrev 1852: ´derjemte vill jag fästa kommande botanisters uppmärksamhet på följande, af min Fader [Elias Fries] planterade, växter, emedan det skall blifva intressant att se, huruvida de komma att fortfarande trifvas på denna magra ort [Hylte Femsjö]´. Bland de uppräknade växterna finns ´Spiraea salicifolia på en åkerren vid kyrkan samt vid bäcken i byns intag´. Belägg har samlats i byns intag både av Elias Fries (odaterat, troligen ca 1810; i LD) och av sonen Thore 1851 och 1852 (i S och UPS); de representerar denna art.
Utbredning
Funnen i 756 rutor; tidigare uppgifter från 32 rutor. Vanlig i större delen av landskapet men sällsynt i östra Smålands mellersta och norra delar. – Förvildad; bofast.
