Thelypteris limbosperma
På primärlokalen rörde det sig tydligen om ett enda exemplar; alla gröna delar togs och upptäckaren kunde inte återfinna den åren därpå (Zetterstedt 1878a, 1879). Biotopen var barrskog, troligen något fuktig eftersom arten växte i närheten av hultbräken Phegopteris connectilis. Detta område av kronoparken verkar ha varit starkt kulturpåverkat, eftersom Zetterstedt (1878a) talar om ´diken och grafvar´ när han beskriver mossfloran där. På den andra kända lokalen, i Svarttorp, fanns det också bara ett exemplar. Det växte vid en brukningsväg i en rik granskogssluttning men blev sönderkört vid en avverkning samma år som det upptäcktes och har senare sökts förgäves.

Bergbräken är en starkt västlig art som gynnas av hög luftfuktighet, milda vintrar och svala somrar (Odland 1987). Den är ursprunglig i Halland, Skåne, västligaste Blekinge, Bohuslän och västra Jämtland. I Halland är den under spridning och ses oftast utmed skogsvägar och i körspår (Georgson m.fl. 1997); i sydligaste Västergötland har den nyligen upptäckts på ett par sådana lokaler (Aronsson 1998). Arten har i mellersta Halland setts helt nära Smålandsgränsen, och fler lokaler, kanske också mera permanenta, borde gå att finna längst i väster, särskilt från Ljungby Lidhult norrut till Gislaved Gryteryd.