flikros
Rosa tomentella
Mer information om arten

R. obtusifolia; östkustros
Flikros är en värmekrävande art som växer i torrängar, betesmark, bryn och vägkanter. Den är i Sverige starkt kustbunden och har tyngdpunkten i sin utbredning i Blekinge. På de småländska lokalerna finns oftast bara enstaka exemplar insprängda bland andra vildrosor, och arten är därmed svår att upptäcka.

Första fynd

Först omnämnd av Scheutz (1872b) från Småland flerestädes. Senare publicerade han en mera bestämd lokal, Kalmar Kalmar (Scheutz 1875 under namnet R. tomentella var. scabrata). Därifrån är även en avvikande form av arten känd (Scheutz 1881 under namnet R. sclerophylla).

Variation

I Sverige förekommer två typer av flikros (i äldre litteratur ofta artskilda som R. tomentella och R. sclerophylla; se Malmgren 1986). Båda har rapporterats från landskapet men de har inte särskilts under inventeringen. – Varianter av stenros R. canina med enstaka karaktärer av flikros förekommer; de är i Småland vanligare än typisk flikros.

Utbredning

Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt vid kusten men mycket förbisedd (endast rapporterad av tre inventerare). – Ursprunglig.

Lokaler

Kalmar Arby Ålebo vid torpet Ryamåla 1882 (P. Hebert i LD och Norrk). Halltorp 400 m S Gloen (4G2e 1507), skogsbryn på strandbete, 1 buske 1990 (ThK, belägg i S); 200 m OSO Stuvenäs (4G1e 4801), torrbacke vid havet, alldeles intill en sjöbod, 1 buske 1983 (ThK, belägg i LD och S), 2005 (CrA); Värnanäs tegelbruk 1893 (T. Freidenfelt i LD och UPS). Kalmar se primäruppgifter.
Mönsterås Mönsterås Dunkelid (5G6h 3-3-), betesmark, 1989 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Skruvshult (5G6h 4740) 1986 (ÅR), 1989 (ÅR, belägg i LD, !ThK). Ålem Pataholm (Scheutz 1881).
Oskarshamn Döderhult Stridsholm (5G7h 1246) 1986 (ÅR), 1 ex 1996 (ÅR). Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB och UPS), 1907 (O. Köhler i LD och UPS); Björnfällan (6G0h 1341), betesmark, 1984 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Ekelund (6G0h 0736), betesmark, 1984 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Havslätt (6G0i 0703), torräng, 1984 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Homhällan (5G9i 4707), vägren, 1984 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Klara Fuling (5G9h 4740) 1984 (ÅR); Knutsbovägen (5G9i 4503), lövbryn, 1999 (ÅR, belägg i OHN), 1 ex 2001 och 2006 (ÅR); Kolberga (5G9h 4746), skogsbryn, 1984 (ÅR, belägg i LD, !ThK).
Torsås Söderåkra 550 m V Aspenäs (3G9d 4707), östexponerat bryn till ädellövskogsdunge, 1983 (ThK, belägg i LD och S); Bruatorp ´i mergelgrafsängen´, 1880 (P. Hebert i UPS); Gökalund, backe, 1935 (G. Svensson i Klm); 375 m VSV Stubbudd (4G1d 0637), strandskogsbryn omedelbart S sydligaste stugan, en enda buske 1983 (ThK GW, belägg i LD och S). Torsås 200 m V kyrkan (4G0c 4114), snår i betesmark på åns norra sida, 1 stor buske 1983 (ThK, belägg i LD och S).
Valdemarsvik Tryserum Ekudden vid bryggan (7H7b 2445), aldunge, 1991 (StK, belägg hos finnaren, !ThK), 1993 (AxL, belägg i OHN), 2000 (JC m.fl.).
Västervik Gamleby 1882 (Winslow i LD). Loftahammar Flatvarp, 50 m V bron till fiskehamn (7H5b 4641), äng, 1989 (BD, belägg i Vvik, !ThK); 600 m NV Hällvikens NV-spets (7H4b 4808), vid gamla vägen till Udda, 1989 (BD, belägg i Vvik, !ThK); Lilla Askö gård 1000 m SSV vägkorset (7H5b 2904), blandskog nära (O) vägen, 1989 (BD); Skärsmaren, 50 m in på väg mot Vedudden (7H5b 2625), vägkant, 1989 (BD, belägg i Vvik); Stora Hallmare 200 m NO byklungan (7H3b 1918), vägkant i beteshage, 1990 (BD, belägg i Vvik, !ThK); Städsholmen 1918 (Witte 1930, bestämning L. P. R. Matsson); 500 m O Udda (7H5b 0707), markvägskant, 1989 (BD); Ytterby 300 m VSV den östra bondgården (7H5b 3134), vägkant/lövbryn, 1989 (BD MA).

Osäker uppgift. 
Växjö Växjö (Scheutz 1872 under namnet R. tomentella var. vexioniensis); Scheutz betraktade denna form som en övergång till hårig stenros R. canina ssp. dumetorum, och det är osäkert om den idag skulle föras till flikros. Belägg har inte påträffats.

karta