bägarnattskatta
Solanum nitidibaccatum
S. sarrachoides fel använt
Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är inkommen i sen tid i Europa. Den blev i Sverige först funnen vid Ystad 1905 och spriddes i början av 1900-talet i Skåne och Halland, där den sedan länge är bofast. Inte förrän under 1980-talet började arten rapporteras från andra delar av landet. I Småland upptäcktes arten – om man bortser från det tidsmässigt isolerade primärfyndet – först i sydost (åtta fynd under 1980-talet); fynden i Tranås, Värnamo och Västervik kom först efter 1990. Nästan alla fynd har gjorts i trädgårdsland och köksväxtodlingar, vilket antyder att spridningen sker med utsäde (frö eller sättpotatis); ett par gånger har arten noterats på avfallsplatser.
Funnen i 22 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt längst i sydost (dock ganska vanlig i och kring Kalmar Kalmar), i övrigt mycket sällsynt. – Sent inkommen kulturföljeslagare; sannolikt bofast.
Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är inkommen i sen tid i Europa. Den blev i Sverige först funnen vid Ystad 1905 och spriddes i början av 1900-talet i Skåne och Halland, där den sedan länge är bofast. Inte förrän under 1980-talet började arten rapporteras från andra delar av landet. I Småland upptäcktes arten – om man bortser från det tidsmässigt isolerade primärfyndet – först i sydost (åtta fynd under 1980-talet); fynden i Tranås, Värnamo och Västervik kom först efter 1990. Nästan alla fynd har gjorts i trädgårdsland och köksväxtodlingar, vilket antyder att spridningen sker med utsäde (frö eller sättpotatis); ett par gånger har arten noterats på avfallsplatser.
Funnen i 22 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt längst i sydost (dock ganska vanlig i och kring Kalmar Kalmar), i övrigt mycket sällsynt. – Sent inkommen kulturföljeslagare; sannolikt bofast.
Första fynd
Först funnen av Herman Zetterberg 1917 i Jönköping enligt ett belägg i PerBrahe under namnet S. luteum [= gul nattskatta S. villosum ssp. villosum], ombestämt till bägarnattskatta av ThK ca 2000. – Först publicerad av T. Karlsson (1990); då känd från åtta lokaler, vilka dock inte specificerades.
Variation
Bladen kan vara helbräddade eller grovt och glest tandade; båda typerna kan förekomma i samma bestånd.
Lokaler
Samtliga lokaler. Emmaboda Algutsboda Lidahult (4F6h 3734), soptipp, ganska riklig 1998 (B. Nilsson 1999; belägg i LD). Vissefjärda Ljungbylund S om vägen (4F5i 3204), ogräs i morötter, 1993 (ThK, belägg i LD). Jönköping Jönköping se primäruppgifter. Kalmar Dörby Barkestorp (4G6f 4723), nedlagd tipp, 2001 (Niordson 2002). Förlösa 600 m N Lindsdals skola (4G8f 0447), avfallsplats, 3 ex 1992 (SD, belägg i OHN, !ThK). Hossmo 150 m NO Stora Binga (4G5f 3705), trädgårdskant, 1 ex 1989 (ThK, belägg i S). Kalmar Berga industriområde (4G7g 0517), jordhög, 1993 (SD, belägg i OHN); Långvikshalvön (4G6g 0-2-) 1995 (SD; Davidsson 1996); Malmen, utanför Äventyrsbadet (4G6g 2434), matjordshög, 2005 (MtS); Varvsholmen, centrala delen (4G6h 2501), jordhög, 1 ex 2003 (CrA); Ängö, Öhnellsgatan 31 (4G6g 3146), trädgårdsland, 1989 (CrA); åtskilliga fler fynd under 2000-talet (TsB). Ljungby Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 2001 (Niordson 2002), 2002 (E. Ljungstrand m.fl.), 2003 (BtN C. Wigermo i S) 2004 (HyG, belägg i S), 2005 (A. Svenson). Mortorp Skogsdal (4G5c 3027), rabatt med prydnadsväxter, 1985 (ThK, belägg i S). Tingsryd Urshult Munkanäs (4E5h 1116), trädgårdsland, 1990 (GW, belägg i LD, !ThK). Älmeboda Fösingsmåla 600 m SO Djupasjöns SO-spets (4F2d 1641), rabatt vid husgaveln, 1982 (SK, belägg i S). Torsås Gullabo Petamåla 575 m O avtaget till Kroksmåla, S om vägen (4F1j 4646), trädgårdsland, 1989 (ThK). Söderåkra 150 m NV Annedal (i Kristianopel) (3G8c 1127), potatisland, rikligt 1985 (ThK, belägg i LD och S). Torsås Applerum, sydvästligaste gården (4G1c 0321), potatisland, sparsam, 1988 (ThK, belägg i LD); Kvilla 1000 m SSO punkt 24,88 (4G1c 1714), trädgårdsland, 1988 (ThK). Tranås Säby Drumstorp 1050 m SSO till SO den östra gården (7E6j 2947), jordhög på industritomt, 2002 (JJ); Drumstorp 600 m OSO till SO den östra gården (7E6j 3447), utfyllnad på industriområde, 3 ex 2004 (JJ); 475 m SO Fällan (7F7a 0800), komposthög, riklig 2006 (JJ); Malingskog 450 m NV den östra gdn (7F7a 2019), kompostmark på soptipp, 1999 (JJ), 2000 (A. Svenson, belägg i S, !ThK); 800 m SSO Tranås kyrka (7F6a 4009), skräpig tomtmark, 3 ex 1992 (JJ, belägg i LD, !ThK). Uppvidinge Älghult 700 m NO Norregården (5F4j 0718), jordhög vid hus, 1988 (LtS LP). Värnamo Värnamo Stomsjö (5D8i 0139), soptipp, 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001). Västervik Västervik Nyhagen (7G0j 1541), dillodling 1995, stubbåker 2001, 2002 (alla RK belägg i OHN); Speedwaytippen (7G1j 0117) 2005 (RK, belägg i OHN); V om Vassbäck (7G0j 1334), skräpmark, 2001 (RK).
