Skärmstarr växer i skog på näringsrik mark vid bäckar, källor eller i anslutning till rörligt vatten i sluttningar, dalgångar och raviner. Växten åtföljs ofta av andra mindre vanliga arter och anses därför som en viktig indikator för skog med högt naturvärde. Den är känslig för uttorkning genom kalavverkning, dikning och vattenavledande körskador av skogsmaskiner. – Likväl har arten knappast minskat under 1900-talet; en jämförelse med tidigare uppgifter antyder snarare att den ökat både i frekvens och utbredning.
Ett udda fynd är Västervik Västervik Lucerna (7H0a 3537), där skärmstarren 2006 växte på avfall från hantering av lettiskt timmer (RK, belägg i OHN).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 318 rutor; tidigare uppgifter från 76 rutor. I stort ganska vanlig i norra Småland, ganska sällsynt i södra, men sällsyntare västerut och söderut. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydliga och västliga lokaler.
Alvesta Västra Torsås Slagestorp (F. Hård enligt Hård ms 1924), kanske = 700 m SO Tvetaryd (4E6f 3321), översilningskärr, 1985 (ÅW, belägg i OHN).
Emmaboda Långasjö 100 m S Smedgölens S-spets (4F2f 4624), blöt sumpskog i bäckravin, 1981 (ThK, belägg i S). Vissefjärda 800 m S Beatelund (4F4i 3121), kärrmark i barrskog, 1992 (BP); Buggehult 500 m OSO till O punkt 144,63 (4F4i 2616), översilat alkärr, 1993 (ThK); 1000 m VSV Klippingsbo (4F3i 0919), skogskärr vid skogsväg, 1990 (PH HeN); 800 m OSO till O Storkemålen (4F5i 0512), kärr i skog, 1990 (BP).
Hylte Femsjö 1864 (P. G. E. Theorin i LD), 1870 (K. A. T. Seth i LD S och UPS); Yaberg, fuktig lövskog, 1915 (G. Lekander i LD och S); Älmhult vid källan, 1879 (Hyltén-Cavallius i GB); Älmås se primäruppgifter. Färgaryd Ekenäs (Scheutz 1871); Hyltebruk, Floras kulle (5C4i 1647), bokskog, ett 10-tal tuvor 1999 (S. Maslo, belägg i OHN). Långaryd Mårås naturreservat (5C5i) 1979 (I. Martinsson ms 1981).
Kalmar Arby Rostamon 600 m NO den mellersta gården (4G3d 3010), björksumpskog, 1990 (ThK). Mortorp 300 m SO till SSO Källebäcksmåla (4G6c 3118), källa i grusåsens nordsluttning, 1985 (ThK); 300 m NO Skogsdal (4G4c 4444), sumpskog invid bäck, 1989 (KGB LbB, !ThK).
Ljungby Agunnaryd Målensås, hasseldunge nedanför hyperitbrant, 1960 (JC, belägg hos finnaren). Lidhult N om Gårdshult (5C1j 2547), källmark, 2002 (KW); 215 m SO om kyrkan (5D0b 2714), översilningsmark, 2001 (KW). Odensjö (F. Rydeman enligt Scheutz 1857); Jättabergets naturreservat (5D1c 2620), källfront i bokblandskog, 1992 (KW IC), 2005 (KW).
Nybro Kristvalla Kristvallabrunn 350 m SV bron vid Maltebo (4G8d 4502), dike i fuktig lövskog, 1989 (CrA). Örsjö 450 m V Bökgölen (4F6j 2514), översilad granskogssluttning, 1989 (ThK EbW DgE).
Tingsryd Södra Sandsjö Böket 300 m N det nordöstra huset (4F1c 4044), skogskärr, 1983 (AN); 500 m ONO Dångeborås metallindustri (4F2b 4243), sumpskog i sluttning, massvis, 1984 (ThK, belägg hos finnaren). Tingsås Yttre Källehult O om Iresjön (3E9j 4601), fuktsänka, ca 1987 (JEH). Urshult Grönteboda 200 m NO Fridsberg (4E0h 3941), skogskärr, 1992 (JEH); Hunamåla krok i söder (4E1i 2635), dalsänka i skog, 1986 (JEH, belägg hos finnaren, !JC); 450 m SV Karatorp (4E4h 1736), skogsväg, 1985 (RF); Sirkön ca 1978 (A. Larsson 1980); 700 m SSO kyrkan (4E3h 1833), gölkant, 1987 (RF).
Torsås Torsås 1100 m N Gäddtorpet (3G9b 4517), fuktdrag i skog, 1983 (ThK); 150 m SSV Kvarnahult (4G1b 2117), sumpskog, liten ravin, 1983 (ThK); 400 m SO Trullefjäll (3G9a 1049), odikad bäck i granskogssluttning, 1988 (ThK).
Västervik Västervik se ovan.
Växjö Kalvsvik 100 m N Näsudden (4E5g 4533), vägren till mindre markväg, 1986 (RF).
Älmhult Hallaryd Brötan (I. Christoffersson ms 1969a) = 75 m V Brötan (4D1g 3707), bäck och fuktstråk, 1985 (TH); 900 m O Hallaböke (4D1g 4712), skogskärr i sluttning, 1985 (TH); 900 m OSO Hallaböke såg (4D1g 4411), bäckstråk i lövskog, i mängd, 1985 (TH). Stenbrohult (Scheutz 1854).
Osäkra uppgifter.
Emmaboda Vissefjärda Torsjö by (4F4i 2-4-) 1993 (Friberg & Friberg 1993); tänkbart, men uppgifterna i denna publikation är otillförlitliga. Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b); osäker, eftersom inga andra uppgifter föreligger. Oskarshamn Misterhult Örö, norra lunden, några exemplar 1979 (Götmark ms 1979); förgäves sökt senare och lämpliga biotoper saknas.
