Gulsporre växer på torr, glest bevuxen, väldränerad, grusig och ofta mager mark. Naturliga ståndorter är klapper- och grusstränder, driftränder samt tångvallar vid havet. Betydligt vanligare är arten på kulturmark: på vägkanter, banvallar och åkerrenar, vid gårdar, kring hällar, i grustag, vid hamnar samt som ogräs i trädgårdar. Här är den troligen i stor utsträckning inkommen rätt sen tid (kring sekelskiftet 1900) med främmande frövaror och senare spridd med järnvägs- och vägtrafiken. Den har även odlats som prydnadsväxt.
Funnen i 1272 rutor; tidigare uppgifter från 241 rutor. Vanlig i västra Småland, mycket vanlig i östra. – Ursprunglig (åtminstone vid havet).