vasstarr × vanlig hundstarr
Carex acuta × nigra subsp. nigra
Mer information om arten

Denna hybrid tycks uppstå lätt. Den är i regel mest lik vasstarr (många herbarieark av hybriden låg tidigare felbestämda under denna art), men bladen är smalare, och framför allt är honaxens stödblad kortare och smalare (dominerar inte blomställningen på samma sätt som hos vasstarr). Hundstarr är i regel mera lågväxt än hybriden och har inte samma tendens att bilda täta bestånd. Bladens utseende i mikroskop erbjuder säkra skiljekaraktärer: hos vasstarr är bladen papillösa på undersidan, hos hundstarr på översidan. Hybridens blad har alltid papiller på undersidan och oftast även på översidan (sök mot bladspetsarna). Fruktsättningen är dålig (de flesta fruktgömmena är tomma), men hybriden har liksom vasstarr en stark förmåga till vegetativ spridning genom underjordiska utlöpare. Den kan därför ibland bilda stora bestånd. Ibland finns den utan att man kan finna artren vasstarr på samma lokal. – En insamling från Västervik Västervik Gränsö (se nedan) avviker genom att vara mycket lik hundstarr, men växten är grövre och bladens undersidor är tätt papillösa.

Hybriden finns framför allt på stränderna av sjöar och åar, även relativt opåverkade sådana, men den kan även påträffas i kärrängar och vattenhål i betesmark. Till skillnad från hybriden mellan bunkestarr och hundstarr C. elata × nigra är den inte påfallande på sjösänkningsstränder.

Första fynd

Först samlad 1869 av P. Söderlund vid prästgården i Jönköping Bottnaryd; belägg i S under namnen C. stricta [bunkestarr] och C. acuta b. personata. Enligt ombestämningar av ThK 1985 är 1 exemplar på det första arket hundstarr och 4 hybrider, på det andra arket är huvuddelen vasstarr men 2 exemplar hybrider. Materialet på de båda arken togs vid samma tillfälle och representerar alltså båda föräldrarna samt hybriden. – Först igenkänd 1903 av L. M. Neuman, som samlade den vid Åsnen i Alvesta Skatelöv mitt emot Kittegården (på vad han kallade Calamagrostis-ön, se grenrör × bergrör C. canescens × epigejos); belägg i LD, ett av dem vidimerat av Ö. Nilsson 1969. – Först publicerad från Oskarshamn Döderhult (Rühling 1997) baserat på två äldre belägg, se nedan.

Utbredning

Funnen i 29 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt men uppenbarligen förbisedd: 24 av de 29 aktuella fynden har gjorts av två inventerare. Detta förklarar också ojämnheten i utbredningen. – Bofast.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Skatelöv se primäruppgifter; 400 m OSO Kittegården (4E7f 2011), sumpigt bete, 1987 (GW, !ThK). Västra Torsås 1300 m O Ramnaberg (4E5f 1821), kring göl, 1986 (GW, !ThK).
Emmaboda Vissefjärda Bockabosjön 900 m VSV vägskälet i Västra Bockabo (4F2h 2140), ett bestånd i upphuggen gata i den igenväxta sjön, 1986 (ThK, belägg i S); Gajemåla 400 m S skolan (4F2i 2614), kärr bakom ladugård, riklig, 1989 (ThK, belägg i S); 200 m N Vissefjärda station (4F3h 3113), kärräng, flera bestånd, 1986 (ThK, belägg i S).
Gislaved Norra Hestra Vikaresjön S om Vik, 1926 (A. Hässler i S under namnet C. gracilis [vasstarr], men två ex är hybrider enligt ThK 1985). Våthult Skrivaregårdssjön (6D1b 3224), kanalutlopp, 1990 (EO KJ, belägg i LD, !ThK).
Hultsfred Järeda Järnforsen, träindustri (6F3h 0249), fuktig dal i industriområde, 1986 (GW SK BjW, !ThK). Målilla Östra Årena (6F2i 4435), mindre vattensamling, 2001 (TmN, belägg i Emdal).
Hylte Femsjö Femmens sydstrand 800 m NV vägskälet i Gårdshult (5C1j 2742), dyig sjöstrand, 1988 (EbW ThK DgE, belägg i S).
Högsby Högsby 75 m N Lillsjödals station (5G8b 4448), granskog, ca 1987 (GW, !ThK).
Jönköping Bottnaryd se primäruppgifter.
Kalmar Ljungby Konungaryd 550 m SSV den nordöstligaste gården (4G6d 2824), bäck i betesmark, litet bestånd, 1985 (ThK, belägg hos finnaren); Ljungbyholm 1914 (C. M. Rydén i S under namnet C. Goodenowii f. elytroides [form av hundstarr], ombestämning ThK 1985); 900 m V Röskär (4G4f 4805), göl i bete, 1988 (GW, !ThK). Mortorp 300 m SSV Tokabo (4G5c 1630), strandkärr vid Hagbyån, stora bestånd, 1985 (ThK, belägg i LD).
Lessebo Ekeberga Lövsjön 400 m NNV Sjöalund (5F0g 2302), igenväxande vik, 1989 (ThK, belägg i S).
Markaryd Hinneryd Ryd 150 m O den nordvästra gården (4D5b 0320), göl i kulturbetesmark, 1991 (KjG, belägg LD, !ThK).
Mönsterås Fliseryd OSO Klämman (5G6g 3709), åkanten, 1984 (GW, !ThK). Mönsterås 600 m SV Svartö hamn (5G5j 3512), fuktigt bete, 1989 (GW, belägg i LD, !ThK). Ålem Skäppentorp (5G3g 0818), fuktig äng, 1992 (BjW, !ThK); Timmernabben, gammalt myrdike, 1954 (E. Asplund i S under namnet C. elata × fusca [bunkestarr × hundstarr], ombestämning ThK 1985).
Nybro Madesjö Norra Svalehult i S i avtaget till byn (4G6a 4235), damm i betesmark, 1985 (ThK, belägg i LD).
Oskarshamn Döderhult 1933 (I. Söderberg i LD, bestämning N. Sylvén); Emsfors 1928 (R. Sterner i S under namnet C. gracilis typ corynophora, ombestämning ThK 1985).
Tingsryd Linneryd Bro strax N om bron (4F4c 3031), åstrand, ett stort bestånd, 1984 (ThK, belägg i LD); 350 m N till NNO Vieboda (4F3c 4301), Ronnebyåns strand, mineralbotten, stort bestånd, 1984 (ThK, belägg hos finnaren). Södra Sandsjö 1350 m S Konga station (4F2b 1328), betad strand vid Tattamålasjön, enstaka 1984 (ThK, belägg hos finnaren). Urshult Ekefors 1913 (L. M. Neuman i LD, !Ö. Nilsson 1969). Väckelsång 1880 (L. L. i S under namnet C. acuta, ombestämning ThK 1985); 200 m N Hallagården (4E6j 1101), fuktigt bete, 1983 (GW, !ThK). Älmeboda Korpemåla vid gångbron över Ronnebyån (4F4c 3734), åstrand, ett par ruggar, 1984 (ThK, belägg hos finnaren).
Valdemarsvik Östra Ed Vindö 1931 (A. Bobeck i LD under namnet C. goodenowii [hundstarr], ombestämning ThK).
Vetlanda Alseda Holsby 1920 (J. Lagerkranz i S under namnet C. goodenowii [hundstarr], ombestämning ThK 1985); Holsbybrunn, fuktig skogsmark bland glasbjörk Betula pubescens, 1926 (J. Lagerkranz i S under namnet C. Goodenowii v. juncea [styltstarr], ombestämning ThK 1985). Björkö Boda 1930 (C. Blom i GB). Korsberga Traneboån 400 m SSV Ringshult (6F0c 3816), massvis utmed åfåran i igenvuxen slåttermad, 1983 (ThK, belägg i LD). Lannaskede vid ån, 1905 (L. M. Neuman i LD, !Ö. Nilsson 1969).
Vimmerby Södra Vi Ålhult vid ´Pechlins grav´, 1918 (G. Erdtman i S under namnet Carex, bestämning ThK 1985).
Värnamo Bredaryd 750 m VSV Byagård (5D7e 4600), strandäng, 1984 (MN); VSV Flymossen, V om vägen mot Lanna (5D8f 2-1-), vattensamling, 1987 (JC, belägg hos finnaren); Hamra Mellangård (5D7e 4202), strandäng vid Draven, 1987 (GW ThK, belägg i LD). Kärda 1869 (H. Fogelin i Finnved under namnet C. acuta, ombestämning ThK). Nydala, vid ån nära kyrkan, 1945, 1946 (båda H. Hjelmqvist i LD). Värnamo nära ån vid Prostsjön, 1925 (G. Degelius i GB).
Västervik Västervik Gränsö 1888 (A. A. W. Lund i S under namnet C. Goodenowii [hundstarr]).
Växjö Berg 400 m SV Östenhaga (5E6g 1426), sjöstrand, 1989 (GW, !ThK).
Älmhult Virestad Garanshultasjön 900 m VNV triangelpunkt 168,1 Sälleberg (4E6b 1949), sjöstrand, 1988 (IU, !ThK); Helgeån 600 m NNO byn Övraön (4E3b 4510), gammal åfåra, 1989 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK).

karta