Knölbräcka
Mandelblomma trivs bäst bland lågväxta arter på inte alltför sur eller näringsfattig mark. Den är vanligast i torra miljöer på lätta, grusiga eller sandiga jordar och på grund jord på hällar. I klippskärgården förekommer den i torrängsfragment i klippskrevor och på fågelgödslade bergstoppar. Vid tillräcklig hävd kan mandelblomman dock även växa på frisk eller rentav fuktig mark. Arten är karakteristisk för välhävdad naturbetesmark, men den är kvävegynnad och finns också i gödslade betesmarker och i många andra miljöer i kulturlandskapet, t.ex. på markhällar i åkrar och vid gårdar, åkerrenar och vägkanter, gräsmattor, grusplaner, jordtäckta stenmurar och banvallar. På långliggande vallåkrar kan den ibland uppträda i mängd. Arten ökade troligen både i utbredning och frekvens när vallodlingen blev vanlig på 1800-talet (Hård 1924).
Mandelblomman är på många av sina växtplatser beroende av bete eller andra åtgärder som hindrar igenväxning.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 1097 rutor; tidigare uppgifter från 264 rutor. Vanlig i större delen av Småland men sällsynt i sydväst och ganska sällsynt i inre sydöstra Småland. – Troligen ursprunglig i klippskärgården, men huvudsakligen en gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Lokaler i sydväst.
Gislaved Gryteryd 50 m S Hagalund (5C5h 4221), vägkant, 1988 (LP LtS).
Hylte Femsjö Hallaböke i SO (5C2j 2338), betesmark, torr slänt, 1989 (GW VW SK BjW). Färgaryd Hästhult i norr (5C3i 3614), bete/vägren, 1988 (LP); Hökalt (5C2i 4548), gräsmatta, 1988 (SK GW BjW). Långaryd Applaryd (K. Arnell & S. Arnell 1930); Landeryd (Gadamer ms 1919).
Ljungby Angelstad Biskopsvara och kyrkbyn (Lengquist ms 1913). Berga Kvänarp, Södregården (5D2i 4337), betesmark, 2002 (KW); 200 m NNV Norragården (5D2j 4333), igenväxande bete mot blandskog, 1986–90 (RfS). Kånna Kvänjarp 200 m VNV och 250 m N Norragården (4D9h 4406, 4509), betesmark, fåtalig, 1989 (KW). Lidhult Bökö 100 m O nordöstra gården (5D0a 3314), grusvägskant, 1992 (JEH). Ljungby Byagården 350 m V den västra gården (5D0h 2825), hällmark, 1980-talet (IC); Eka (I. Christoffersson 1969b). Odensjö Ryd 700 m O den norra gården (4D9c 4444), gammal odlingsmark, 1989 (KD). Södra Ljunga Ljunga källa 1871, 1876 (Strandmark & Strandmark ms 1870). Tannåker Flahult 1990 (Smålander m.fl. 1994).
Markaryd Markaryd Ängabäck kraftstation (4D3b 0335), gräsmatta och vallar, 1982–83 (TH); Ängabäck 200 m NO järnvägsövergången (4D2b 4928), åkerkant, 1988 (TH). Traryd Mjäryd (4D4e 1742), betad gräsmark, ca 1985 (BM).
Älmhult Göteryd Slättadal 550 m SSO sågverket (4D3h 3219), kulturbete, 1991 (SK). Pjätteryd Brokabygd 250 m SSV den södra gården (4D4h 4440), betesmark, 1980 (SK).
