bergkårel
Erysimum strictum
Mer information om arten
E. hieraciifolium
Bergkårel växer torrt, oftast enstaka eller i småbestånd på grus eller sand i varma lägen. Vid havet finner man den på steniga och grusiga stränder, på strandbackar och i lövsnår. Vid Vättern anträffas den dels i klippbranter, på hällmark och torra backar, dels vid stränderna. Arten är kulturgynnad och går i anslutning till naturliga förekomster gärna ut på torr öppen grusmark. Den har även börjat etablera sig på spårområden och järnvägsvallar i trakter där den tidigare varit okänd.
Funnen i 69 rutor; tidigare uppgifter från 42 rutor. Ganska vanlig i branterna mot Vättern och på havsstränder, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Första fynd

Först publicerad från Västervik Västervik av Holmberger (1780); han hade sett den där 1779.

Lokaler

Inlandsförekomster (ej Vätterbygden). Alvesta Hjortsberga 200 m NO Forsa hembygdsgård (5E1d 4548), järnvägsbank, ca 50 ex 1991 (GW, belägg i LD); 400 m SO Nygård (5E2d 2014), järnvägsbank, stort bestånd, 1980-talet (BtH). Lekaryd 350 m SSV Dansjön (5E2f 2600), järnvägsbank, 1980-talet (CM, belägg i LD, !ThK). Vislanda 200 m NO Vislanda station (4E9d 1415), bangård, ca 40 ex 1989 (ÅW, belägg i OHN). Hultsfred Hultsfred 1991 (B. Gustavsson, belägg i Emdal, !TmN); 900 m NO Ekeberg (6G5a 0207), nyschaktad mark vid företagsbygge, 2004 (TmN, belägg i Emdal); stationen (6G4a 3426), torr gräsmark, 1992 (ÅR), 1997 (ÅR, belägg i OHN); stationsområdets södra del (6G4a 3224), banvallar och skräpmark, 75–100 spridda ex 1998 (TmN). Vetlanda Alseda 1885 (A. Samuelson i LD OHN Vvik och UPS). Värnamo Fryele Näsbyholm på tak och i åkrar 1811 (E. Fries ms 1811b), förvildad från trädgården (Forsander ms 1816). Västervik Ukna 400 m S Hålbäcken (7G8f 4323), blandskogsbrant mot Åkervristen, 1979 (FG ImJ). Västervik Hälgsjö (7G2j 2200), grustag, 1997 (RK, !E. Ljungstrand).
Osäkra uppgifter. Växjö Östra Torsås Stommabacken (C. Mossberg 1991); vidhållen av CM vid förfrågan, men belägg föreligger ej.
karta