sandtrav
Arabidopsis arenosa
Arabis arenosa, Cardaminopsis arenosa
Sandtrav är ursprunglig i Mellaneuropa. I Sverige blev växten först funnen i början av 1840-talet. Den anses huvudsakligen ha kommit in med vallfrö (Hylander 1971) och några fynd i (vall)åkrar föreligger även från Småland (t.ex. Värnamo Fryele Sjöåkra, talrik i vall och kring dess kant, Hård ms 1924). Hos oss är växten dock främst spridd med trafiknätet och framför allt med järnvägarna. Arten är än i dag en utpräglad järnvägsväxt, som växer vid många stationer och ofta följer banvallarna (på kartan avtecknar sig i östra Småland en ganska god bild av järnvägsnätet i mitten av 1950-talet!).
Förutom vid järnvägar påträffas sandtraven särskilt på vägkanter och skräpmark. Ståndortsuppgiften hos Wetter (ms 1894) i en otryckt flora över Sävsjö Vrigstad är än idag träffande: ´Torra, steniga eller grusiga st. i närheten af bebodda platser´. Som ogräs i vallar, åkrar och trädgårdar är arten numera sällsynt.
Funnen i 510 rutor; tidigare uppgifter från 77 rutor. Vanlig i den västra tredjedelen av landskapet utom längst i norr och söder, i övrigt sällsynt eller ganska sällsynt. – Sentida inkomling; bofast.
Sandtrav är ursprunglig i Mellaneuropa. I Sverige blev växten först funnen i början av 1840-talet. Den anses huvudsakligen ha kommit in med vallfrö (Hylander 1971) och några fynd i (vall)åkrar föreligger även från Småland (t.ex. Värnamo Fryele Sjöåkra, talrik i vall och kring dess kant, Hård ms 1924). Hos oss är växten dock främst spridd med trafiknätet och framför allt med järnvägarna. Arten är än i dag en utpräglad järnvägsväxt, som växer vid många stationer och ofta följer banvallarna (på kartan avtecknar sig i östra Småland en ganska god bild av järnvägsnätet i mitten av 1950-talet!).
Förutom vid järnvägar påträffas sandtraven särskilt på vägkanter och skräpmark. Ståndortsuppgiften hos Wetter (ms 1894) i en otryckt flora över Sävsjö Vrigstad är än idag träffande: ´Torra, steniga eller grusiga st. i närheten af bebodda platser´. Som ogräs i vallar, åkrar och trädgårdar är arten numera sällsynt.
Funnen i 510 rutor; tidigare uppgifter från 77 rutor. Vanlig i den västra tredjedelen av landskapet utom längst i norr och söder, i övrigt sällsynt eller ganska sällsynt. – Sentida inkomling; bofast.
Första fynd
Först insamlad 1855 av N. J. Scheutz i Nybro Kråksmåla på berg V om kyrkan (belägg i S och UPS). Fyndet publicerades två år senare (Scheutz 1857, T. M. Fries 1857 under namnet Arabis arenosa). – En tidigare uppgift från Kalmar Kalmar är troligen oriktig, se nedan.
Lokaler
Lokaler i nordost. Vimmerby Locknevi 450 m N Lilla Juttersbo (7G2c 0914), vägkant, 1983 (SM). Västervik Gamleby 600 m SO Back (7G3g 3449), lastplats, i jordhög, 1988 (RO); O om Ullevi (7G3h 2706), järnvägen, 2006 (RK). Gladhammar Kvännarens södra ände (7G0j 2030), ny väg vid båtlpats, 1 ex 2001 (RK). Loftahammar Askedal, vägkant, sparsamt 1951 (Stenar ms); vägen till Horsö brygga (7H5b 1-1-), vägkant, ca 1981 (AMH). Västervik Elfa AB, Karstorpsgärdet 10 m SO järnvägsövergång (7G0j 2833), vägkant, 2 stånd, 1999 (N. Edlund), 2005 (RK); N om Hermanstorp (7G1j 0105), längs järnvägen, 2004 (RK); Jenny järnvägsstation 1949 (Stenar ms); Varvet, enstaka 1947 (Stenar ms). Åtvidaberg Gärdserum Björklidens såg (7G9d 2805), sågtomt, enstaka 1981 (EkM); Forsaström järnvägsstation, sparsamt 1949 (Stenar ms); landsväg SO Öjsjön (7G9f 3503), vägkant, 10 ex 1983 (EkM).
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar ´på en backe nära Kamrådsgården [Kammarrådsgården] i Berga by ... temligen ymnigt´ (Westerlund 1853); upptogs dock ej av Sjöstrand (1863) och är aldrig senare sedd i Kalmar. Tingsryd Älmeboda Kråksmåla 1869 (C. A. Elmquist enligt Mobrand ms 1932 under namnet Arabis arenosa var. borealis); uppgiften, som kommer från en katalog över Elmquists herbarium, avser troligen Kråksmåla sn, en klassisk lokal för den angivna varieteten! Elmquist (ms 1874) upptar den inte sin sockenflora över Älmeboda. Uppvidinge Nottebäck ´jag tror mig ha sett den en gång vid Lyretorp i Granh. sn. på landsvägskanten, tillf.´ (J. P. Gustafsson ms 1921); osäker.
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar ´på en backe nära Kamrådsgården [Kammarrådsgården] i Berga by ... temligen ymnigt´ (Westerlund 1853); upptogs dock ej av Sjöstrand (1863) och är aldrig senare sedd i Kalmar. Tingsryd Älmeboda Kråksmåla 1869 (C. A. Elmquist enligt Mobrand ms 1932 under namnet Arabis arenosa var. borealis); uppgiften, som kommer från en katalog över Elmquists herbarium, avser troligen Kråksmåla sn, en klassisk lokal för den angivna varieteten! Elmquist (ms 1874) upptar den inte sin sockenflora över Älmeboda. Uppvidinge Nottebäck ´jag tror mig ha sett den en gång vid Lyretorp i Granh. sn. på landsvägskanten, tillf.´ (J. P. Gustafsson ms 1921); osäker.
