Det första belägget är från Kalmar Kalmar 1815 (anonym i S, bestämning P. Borén). Först publicerad hos Sjöstrand (1863) under namnet R. gentilis från Kalmar Hossmo, Kalmar och Ljungby (se lokalförteckningen). En diskussion om dessa formers tolkning och rätta benämning fördes (t.ex. Ekstrand 1866b). Att det gäller denna hybrid framgår av Lönnroth (1866) och av belägg som denne samlade 1861 i Hossmo ´vid landsvägen från Calmar´ (S och UPS, i UPS bekräftad av SS 1990) och Kalmar Svaneberg på landsvägen (S). – Uppgifter från tiden kring sekelskiftet 1800 som möjligen gäller denna hybrid finns, se Osäkra uppgifter.

Samtliga lokaler. Alvesta Hjortsberga Tångagården 650 m VSV till V det södra huset (5E2e 3505) 1985 (KjE). Härlöv 1898 (E. Neander i UPS under namnet R. crispus × domesticus, ombestämning SS 1990). Emmaboda Algutsboda Lindehult 300 m O den sydvästra gården (4F9i 0541), vattenhål, 1987 (ThK). Jönköping Huskvarna Sannaviken (4E1b 3521), jordhög, 2002 (MtS, belägg i LD, bestämt av S. Snogerup; ssp. obtusifolius ingår). Kalmar Hossmo se primäruppgifter; Binga 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar se primäruppgifter; belägg från 1815 till 1870 (E. V. Ekstrand i S); flerstädes (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Berga (Sjöstrand 1863 under namnet R. gentilis); Gamla barlastholmen 1916 (J. Lagerkranz i S); mellan Lindsberg och Svaneberg 1865 (K. J. Lönnroth i S och UPS; i UPS !S. Murbeck 1894); Skälby (Sjöstrand 1863 under namnet R. gentilis), 1866 (E. V. Ekstrand i S); Svaneberg på landsvägen 1861 (K. J. Lönnroth i S). Ljungby Källstorp 1893 (K. F. Dusén i UPS); Kölby 1909 (C. M. Rydén i LD S och UPS; i LD och UPS !SS); Lindsberg (Sjöstrand 1863 under namnet R. gentilis); Ljungbyholm 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Mönsterås Mönsterås hamn 1907 (Sterner 1933); Mönsterås söderut 1893 (K. F. Dusén i UPS, !SS 1990). Ålem Timmernabben 1907 (R. Sterner i S). Nybro Kråksmåla NNV kyrkogården (5G4a 1928), ladugårdsplan, 1989 (DgE EbW ThK). Madesjö Madesjö prästgård (Medelius ms 1911). Oskarshamn Kristdala Krösås (6G2d 2-2-), åkerholme, 2005 (B. Karlsson, belägg i OHN, bestämning i ÅR). Oskarshamn 1902 (O. Köhler i GB LD S och UPS, i LD och UPS !SS 1991 resp. 1990) t.o.m. 1934 (I. Söderberg i UPS); Fredriksberg 1909 och Norra Varvet 1912 (båda G. Linderoth i OHN, !SS 2006); Kikebo (Köhler ms 1917). Tingsryd Almundsryd Ryd 1917 (L. M. Neuman i LD, !SS 1991). Torsås Söderåkra Gökalund 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); O om Kärrabo, bäckutflödet i viken (3G9d 4107), havsstrandäng, 1983 (ThK, belägg hos finnaren). Västervik Ukna Stensnäs vid tegelbruket 1884 (A. A. W. Lund i S och Vlv). Västervik gymnasiet (7G0j 2843), äng på sandig morän, 2003 (RK, belägg i OHN, bestämning SS 2005); Marielundsviken, norra delen (7H0a 1516), småstenig havsstrand, 1993 (RK, !SS). Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs 1955 (Sylvén 1957).
Osäkra uppgifter. R. acutus omnämns av E. Fries (ms 1810) från Hylte Femsjö Haghult och av Forsander (ms 1816) från Värnamo Fryele Stora Änga samt Vaggeryd Hagshult Boda och Packebo. Detta namn brukar numera anges som en synonym till R. crispus × obtusifolius, men i brist på belägg är det osäkert vad som avsågs – släktet var ännu ganska outrett vid denna tid. Detsamma gäller för sex nordsmåländska uppgifter om R. acutus från sent 1700-tal (Ljungh ms).