lansettfibbla
Hieracium caliginosum
Lansettfibbla har en begränsad utbredning med förekomst på Gotland och i Småland samt (sällsyntare) i Västergötland och Östergötland. Arten växer enligt Dahlstedt (1893) gärna på relativt fuktiga lokaler och på den tiden gärna i slåttermark; i nutiden uppträder den påfallande ofta i skuggig, svagt fuktig granskog.
Funnen i 13 rutor; tidigare uppgifter från 25 rutor. Sällsynt i ett bälte från Jönköping Månsarp till Högsby Högsby; mycket sällsynt i sydligaste Småland, ej känd från övriga delar av landskapet. – Ursprunglig.
Förr troligen vanligare, åtminstone i den västra delen av utbredningsområdet (den östra delen var då sämre undersökt).
Funnen i 13 rutor; tidigare uppgifter från 25 rutor. Sällsynt i ett bälte från Jönköping Månsarp till Högsby Högsby; mycket sällsynt i sydligaste Småland, ej känd från övriga delar av landskapet. – Ursprunglig.
Förr troligen vanligare, åtminstone i den västra delen av utbredningsområdet (den östra delen var då sämre undersökt).
Första fynd
Tidigast insamlad 1879 av Karl Johansson i Jönköping Rogberga Tenhult (belägg i S). Först publicerad av Dahlstedt (1893), dels under namnet H. serratifrons * caliginosum från Johanssons lokal och från Aneby Askeryd Bordsjö, dels under namnet H. sparsidens * limum från Jönköping Öggestorp Högåsen och Nässjö Forserum Horsarp. – För detaljer kring fynden se lokalföreckningen.
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Askeryd Bordsjö 1884, 1891, 1892 (H. Dahlstedt i S). Hultsfred Mörlunda 700 m SO Modal (6G1b 2216), näringsrik hyggesmark, 2001 (TmN); 500 m NO idrottsplatsen (6G1a 2248), frisk, gles tallskog med lövinslag, 1999 (JC). Virserum 450 m NNO Hällen (6F0h 2712), vägskärning på klipphylla, 2002 (TmN, belägg i LD); 600 m NO Hällen (6F0h 2714), måttligt fuktig granskog, 2002 (TmN); 600 m SO Långeruda (6F1g 1346), måttligt fuktig, tämligen artfattig granskog, 2001 (TmN). Högsby Högsby Libbeböle 100 m V östligaste huset (5G7d 0548), vägkant, skogsbryn, 1993 (JC). Jönköping Gränna 1925 (K. Johansson i S). Huskvarna 1896 (C. O. von Porat i S, P. Söderlund i S). Järsnäs Hatten 1925 (G. Haglund i S); 100 m VNV Kojebo (7E2e 4849), granskog med hassel och blåsippa, 2004 (ThK). Månsarp 1100 m in på avtagsvägen mot Smörvik (6D8j 3801), glänta i gammal, frisk granskog, 2000 (JC); Taberg 1892 (K. Johansson i S), 1896 (L. Andersson i GB och LD, C. O. von Porat i LD och S), 1897 (L. Andersson i GB LD PerBrahe och S, i PerBrahe; i sluttning mot ån), 1898 (L. Andersson i LD), 1908 (G. Samuelsson i S), norra sidan av Taberg (6D9j 1819), mossig ängsgranskog, 2005 (T. Tyler 2005a). Norrahammar 1919 (K. Johansson i S). Rogberga Tenhult 1882, 1891 (K. Johansson i S). Skärstad Drättinge (K. Johansson enligt K. Johansson ms 1922). Öggestorp Högåsen 1891 (K. Johansson i S), 1925 (K. Johansson i LD och S; i åkerkant). Nässjö Almesåkra Gödeberg (K. Johansson enligt K. Johansson ms 1922); Älskebo 1919 (K. Johansson i S). Barkeryd Lockarp på åssluttningen vid 2 i 288,4 (Generalstabskartan), i slåtteräng vid avtagsvägen till gården, 1930 (G. Haglund i S); 700 m NV Lunnestorp (6E8f 2310), vägkant, 2004 (BtN O. Strohl); Lättarp 1898 (L. Andersson i GB); 500 m NO Norra Boarp, på sluttningen mot sjön 269,8 (Generalstabskartan), i förutvarande slåtteräng, nu betesmark, 1930 (G. Haglund i S). Bringetofta Sjöaveka, slåtteräng N invid byn 1930 (G. Haglund i S); 400 m O Storkvarn (6E5f 3936), örtrik granskog, 2004 (LtS); Storkvarn nära landsvägen (6E5f 3631), vägren, 2004 (LtS). Forserum Horsarp 1888 (K. Johansson i S); Horshaga 200 m S g i namnet Horshaga på Generalstabskartan, i en liten skogsäng vid vägskälet, 1930 (G. Haglund i S); Runseryd 1889 (K. Johansson i S), 1891 (K. Johansson i GB och S; skogsäng); Skogsåkra, slåtteräng N invid den västra gården, 1930 (G. Haglund i S). Malmbäck Grimstorp, igenväxande slåtteräng mellan gården och kraftstationen, 1933 (G. Haglund i S); 800 m N Stora Åkerhult, ängar, 1925 (G. Haglund i S). Norra Sandsjö Vare, björkäng, 1922 (K. Johansson i S). Norra Solberga 300 m NNV Lilla Fåglehults norra gård (6E9j 4504), näringsrik, artrik, frisk till fuktig naturbetesmark med lövinslag, 2004 (TmN); Målen 1925 (G. Degelius & G. Haglund i GB). Nässjö Annefors, backen SO om dammen, 1925 (G. Haglund i S); Bäckafall, äng vid skolan, 1925 (G. Haglund i S); backen V om Egnahem, 1924 (G. Haglund i S); Gamlarps skolhus järnvägsbank strax S banvaktstugan, 1925 (G. Haglund i S); Ingsberg 1924 (G. Haglund i S), troligen = 500 m NO torpet Ledet, tvärstupande diabasbrant, 1925 (G. Haglund i S); Isåsa, södra ängarna, 1924 (G. Haglund i S), kanske = Isåsa i söder (6E7h 3703), örtrik, näringsrik, sluttande granskog delvis på översilad mark, 2004 (TmN); S om Södra Målen, äng, 1924 (G. Haglund i S), kanske = 300 m SV östra gården i Södra Målen (6E7h 3012), tuvig tät granskog, 2004 (TmN). Sävsjö Vrigstad Båranäs och Skogen (W. A. G. Wetter enligt K. Johansson ms 1922). Uppvidinge Älghult Ideboås NO om ´Ängen´ 1973 (JC, belägg hos finnaren). Vaggeryd Svenarum 550 m VNV till V Avesgölens norra spet (6Ed 3318), gransluttning, 2004 (ThK); Holgersbygget, liten slåtteräng vid gården, 1933 (G. Haglund i S); Humlamålen 1925 (G. Haglund i S) = 100 m OSO och 250 m ONO Humlamålen (6E4d 4517, 4718), äldre, något fuktig granskog, 2004 (ThK). Vetlanda Stenberga 600 m VSV till V Storulvarpagöls centrum (6F1g 2417), skogsvägsslänt nära artrik lövsluttning, 2005 (TmN).
Ej accepterat. Tingsryd Almundsryd (Tyler 1998); bestämningen återtogs 2006 efter ny granskning av belägget, 300 m VNV Lomma gyl (4E1f 3700), liten ekdunge, 1989 (S. Karlsson i LD).
Ej accepterat. Tingsryd Almundsryd (Tyler 1998); bestämningen återtogs 2006 efter ny granskning av belägget, 300 m VNV Lomma gyl (4E1f 3700), liten ekdunge, 1989 (S. Karlsson i LD).
