Hybriden mellan blodrot och revig blodrot bildas lätt och är vanlig i områden där revig blodrot förekommer, enligt Medelius (ms 1911) till och med ´mycket allmännare än ren procumbens [revig blodrot]´ i Madesjö socken. Den kan ibland vara svår att skilja från ren revig blodrot. Ett bra kännetecken är att fruktsättningen är dålig: normalt bildas bara några få smånötter i varje blomma. Hos de rena arterna brukar de flesta smånötterna utvecklas. Pollenkornen är också till stor del tomma hos hybriden. En del frön bildas dock, och det är troligt att det sker återkorsning åtminstone till revig blodrot, vilket i så fall förklarar att det ibland är svårt att avgränsa den.
Hybriden förekommer främst i störd miljö, framför allt vägkanter och skogsbilvägar; någon enstaka gång är den sedd i mera naturlig gräsmark.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. – Bofast.
Lokaler
Kalmar Karlslunda 200 m ONO Gröndal (4F4j 1743), skogsväg, 1990 (PH); 350 m VNV Hagalund (4G4a 2235), vägkant i granskog, 1981 (PH).
Nybro Bäckebo 100 m SSV Strömslund (5G1b 3819), grusig vägren, med föräldrarna, 1990 (ThK, belägg i S). Hälleberga 300 m S Kollinge (5F0h 2036), vägren, 1983 (CM, belägg i LD, !ThK). Madesjö 1888 (E. V. Skotte i GB och S, i S bestämning S. Murbeck 1941), 1899, 1907 och 1909 (S. O. Medelius i LD S och UPS); 350 m SV Kamragöls S-spets, S om nya väg 25 (4F7j 2329), skogsbilväg, 1989 (ThK, belägg i LD); 900 m V Klockaregården (4G7b 3808), åkerhörn N om och intill nya vägen, 1 stor tuva, 1989 (ThK, belägg i LD); Knalltorp se primäruppgifter; 100 m SO Lindsberg (4F8j 2323), vägren, 1987 (ThK, belägg i S); 150 m ONO Torsellatorpet (5G1a 2208), vägmitt i fuktig skog, med föräldrarna, 1985 (TM ThK BtL, belägg i LD); 500 m N Västra Madesjö (4G7a 4323), fragment av naturlig betesmark vid bäckens norra strand, 1985 (ThK, belägg hos finnaren). Nybro 1889 (K. B. Nordström i GB LD S och UPS), 1897 (F. Hagström i GB LD PerBrahe och S, i PerBrahe och S bestämning S. Murbeck). Oskar 500 m V Kroksdal (4G6b 1108), dikeskant, med föräldrarna, 1985 (ThK, belägg i LD). S:t Sigfrid Bläsemåla alldeles S huset (4G7c 1722), torr vägren utanför gård (P. anglica ej sedd), 1989 (ThK, belägg i LD). Örsjö Knappsmåla 100 m OSO den södra gården (4F6j 1525), fuktäng, 1989 (EbW DgE ThK, belägg i LD); Toresbo, 1940-talet (K. Nyström ms); 50 m N Svartgölen (4F7j 2921), skogsstig, 1989 (ThK, belägg i S); Ärngisslahyltan, i kraftledningsgatan, 1946 (K. Nyström i S under namnet P. anglica, ombestämning ThK 1994); Örsjö, flera lokaler i vitt skilda delar av byn, 1940-talet (K. Nyström ms).
Torsås Gullabo Tånghult 500 m VNV den nordligaste gården (4G2a 2919), skogsväg, 1983 (BtL, belägg i LD, !ThK). Torsås 1 km S Karsjö, skogsväg ca 10 m från landsvägen (4G2a 2919), rätt fuktig gräsmark, 1987 (BtL, belägg i OHN under namnet P. anglica, ombestämt av ThK baserat på bl.a. pollenfertilitet).
Uppvidinge Åseda Badebodaån S Nykomstorp (5F6g 3501), gräsklädd åbrink vid bro, 1990 (LtS NT).
Västervik Västrum Strandbo (6G7j 3949), vägkant, 2001 (RK).
Osäkra uppgifter.
Eksjö Eksjö lasarett 1919 (J. Lagerkranz i GB); revig blodrot är inte känd från Eksjötrakten; troligen är arket felbestämt. Kalmar Stensö i gräsmark, 1940-talet (K. Nyström ms); osäker, då P. anglica ej är säkert känd från trakten.