blåfibbla
Pilosella cymosa subsp. praealta
Hieracium grupp Praealtina, H. praealtum, Pilosella cymosa ssp. praealta
Blåfibbla är i Sverige helt eller åtminstone huvudsakligen införd med gräsfrö (T. Tyler 2001). De flesta småländska lokalerna utgörs av bangårdar, grustag eller industritomter, och här verkar växten vara en mycket ny inkomling. I Västervik Västrum förekommer den i mera lantlig miljö och skulle kunna ha en längre historia.
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Mycket sällsynt. – Sen kulturföljeslagare; bofast.
Blåfibbla är i Sverige helt eller åtminstone huvudsakligen införd med gräsfrö (T. Tyler 2001). De flesta småländska lokalerna utgörs av bangårdar, grustag eller industritomter, och här verkar växten vara en mycket ny inkomling. I Västervik Västrum förekommer den i mera lantlig miljö och skulle kunna ha en längre historia.
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Mycket sällsynt. – Sen kulturföljeslagare; bofast.
Första fynd
Tidigast insamlad 1881 av O. Svanström i Jönköping. Belägg i PBrahe under namnet Hieracium cymosum * pubescens, ombestämt 1890 till H. florentinum *albidobracteum [en småart av blåfibbla] av H. Dahlstedt och accepterat 1999 som blåfibbla (var. praealta, se nedan) av T. Tyler. – Fyndet publicerades av T. Tyler (2001).
Variation
Revig blåfibbla var. bauhinii, med sydligt ursprung, har långa tunna utlöpare, medan äkta blåfibbla var. praealta, med ursprung i nordöstra Europa, saknar eller har dåligt utvecklade sådana. Båda varieteterna har rapporterats från Småland (T. Tyler 2001), men olika insamlingar från samma lokal har i ett par fall bestämts till olika varieteter och materialet redovisas därför kollektivt.
Lokaler
Samtliga uppgifter. Jönköping se primäruppgifter. Vetlanda Björkö Björköby järnvägsstation (6E5j 2617, var. praealta), banvallar, ymnig 1985 (IB MgE TsK under namnet ängsfibbla), 2001 (MgE, belägg i OHN, bestämning till blåfibbla av T. Tyler 2001), 2001 (R. Åkesson i LD, bestämning T. Tyler); 500 m N Dalen (6E6j 0508, var. praealta), grustag, 1990 (MgE JW PeW IB, belägg i OHN under namnet ängsfibbla, ombestämning till blåfibbla T. Tyler 2004), 2001 (R. Åkesson i LD, bestämning T. Tyler 2004). Vetlanda Vetlanda stationsområde mot Magasingatan (6F3b1816, var. praealta, 1 ark var. bauhinii), skräpmark, 1993 (TM under namnet ängsfibbla), riklig och under spridning 1996 (TmN, belägg i S, bestämning ThK), 2004 (TM, belägg i LD, bestämning T. Tyler), 2001 (TmN, belägg hos finnaren, bestämning T. Tyler), 2004 (TM, belägg i LD, bestämning T. Tyler); 100 m O Värmunderyd (6F4a 3231, var. praealta), gräskant vid damm, 1980-talet (MvH KH under namnet ängsfibbla), 2004 (MvH, belägg i LD, bestämning T. Tyler 2004); 500 m S Ekenässjöns småkyrka (6F4a 3430, var. praealta, 1 ark var. bauhinii), grusmark vid industritomter (spridd), 1993 (TM under namnet ängsfibbla), 2001 (MvH, belägg i OHN under namnet ängsfibbla, ombestämning till blåfibbla T. Tyler 2002), 2004 (MvH, belägg i LD). Västervik Västrum 800 m NO Lostugan (6G7i 4145, var. bauhinii), ängsmark i kanten av mossåker, 1984 (AtT i LD under namnet ängsfibbla, ombestämning till blåfibba T. Tyler 1999), 1985 (AtT, belägg i BDan under namnet ängsfibbla).
Osäkra uppgifter. Jönköping Gränna Högemålen (Lindeberg 1845 under namnet Hieracium praealtum); inget belägg har påträffats. Hakarp 300 m VSV Baggarp (7E2c 0030), fuktig mark, bäck, ängsbacke, 1972 (RC); en insamling i S från ´Huskvarna´ utan insamlare men insänd av K. von Scheele (då drivande i Vätterbygdens floraprojekt) är troligen belägg för uppgiften. Den har bestämts till Hieracium tonsile [en småart av blåfibbla] av E. Almquist men bör granskas ytterligare; den avviker från blåfibbla genom att ha glesa stjärnhår på bladundersidorna.
Osäkra uppgifter. Jönköping Gränna Högemålen (Lindeberg 1845 under namnet Hieracium praealtum); inget belägg har påträffats. Hakarp 300 m VSV Baggarp (7E2c 0030), fuktig mark, bäck, ängsbacke, 1972 (RC); en insamling i S från ´Huskvarna´ utan insamlare men insänd av K. von Scheele (då drivande i Vätterbygdens floraprojekt) är troligen belägg för uppgiften. Den har bestämts till Hieracium tonsile [en småart av blåfibbla] av E. Almquist men bör granskas ytterligare; den avviker från blåfibbla genom att ha glesa stjärnhår på bladundersidorna.