äkta bosyska
Ballota nigra subsp. nigra
Bygdenamn: åsnättla (Torsås; Linder 1867).
Bosyska är en sydlig, värmekrävande art som är vanlig endast i delar av Skåne samt på Öland och Gotland. Den är starkt gynnad av god näringstillgång men mycket konkurrenskänslig och växer därför huvudsakligen på störd, öppen mark vid nuvarande eller tidigare bebyggelse. De småländska växtplatserna utgörs av gamla husgrunder, ladugårdsplaner, vägkanter, utfyllnader och avfallsplatser.
Bosyskan har ett rykte som läkeväxt och en utbredd uppfattning är att den kom till Norden med medeltidens läkemedelskultur och spreds till gårdar på landsbygden i samband med klosterväsendets upphörande (Svensson & Wigren 1984a). För Smålands del finns dock ingenting som tyder på att arten har odlats. Förekomsterna vid kusten beror snarare på införsel med barlast eller andra transporter; här har växten kunnat få permanenta förekomster på några ställen. De strödda förekomsterna i inlandet är tillfälliga och beror troligen på spridning med transporter eller med vallfrö i sen tid. Bosyska har påvisats som inblandning i centraleuropeiskt rödklöverfrö (Witte 1909b).
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Mycket sällsynt. – Troligen inkommen i sen tid; bofast i Kalmar Kalmar och Västervik Västervik.
Bosyska är en sydlig, värmekrävande art som är vanlig endast i delar av Skåne samt på Öland och Gotland. Den är starkt gynnad av god näringstillgång men mycket konkurrenskänslig och växer därför huvudsakligen på störd, öppen mark vid nuvarande eller tidigare bebyggelse. De småländska växtplatserna utgörs av gamla husgrunder, ladugårdsplaner, vägkanter, utfyllnader och avfallsplatser.
Bosyskan har ett rykte som läkeväxt och en utbredd uppfattning är att den kom till Norden med medeltidens läkemedelskultur och spreds till gårdar på landsbygden i samband med klosterväsendets upphörande (Svensson & Wigren 1984a). För Smålands del finns dock ingenting som tyder på att arten har odlats. Förekomsterna vid kusten beror snarare på införsel med barlast eller andra transporter; här har växten kunnat få permanenta förekomster på några ställen. De strödda förekomsterna i inlandet är tillfälliga och beror troligen på spridning med transporter eller med vallfrö i sen tid. Bosyska har påvisats som inblandning i centraleuropeiskt rödklöverfrö (Witte 1909b).
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Mycket sällsynt. – Troligen inkommen i sen tid; bofast i Kalmar Kalmar och Västervik Västervik.
Första fynd
Noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Jönköping Jönköpings vallar samt från Västervik Västervik. – Först publicerad av Wahlenberg (1831) från Kalmar län.
Lokaler
Samtliga lokaler (asterisk innebär att växten klart angivits vara ssp. nigra eller att minst ett belägg bestämts till den). Eksjö Eksjö* 1900 (G. Elander i LD). Hultsfred Vena Ormestorp* 1842 (Rothstein ms 1842). Virserum Aspelandshem* på marknadsplatsen ett tusental 1969, 2 ex 1975 (Stenstorp & Nelin 1976; belägg från 1975 i LD). Högsby Högsby* 1909 (O. Köhler i OHN). Jönköping Gränna* 1888 (F. Hagström i UPS); Bunnström (G. Andersson ms 1967); Sicklamålen sent 1800-tal (J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929), 1919–20 (O. F. E. Lundequist enligt Lundequist 1925. Jönköping Jönköpings vallar, sent 1700-tal (Ljungh ms). Kalmar Dörby Smedby (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Smedbytippen (4G6f 4823), igenlagd soptipp, 1999 (J. Ekman). Förlösa 450 m NO Sjöängen* (4G8g 0608), avfallsplats, 2–3 ex 1989 (SD, belägg i OHN). Hagby Kolboda 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Halltorp Värnanäs* 1879 (R. Westling i S). Hossmo 400 m NNV Dunö udde (4G5f 3531), infart till tomt, grushög, flera ex 2000 (ThK, belägg i S). Kalmar* tidigast noterad 1820 (Forsander ms 1820), allmän (Sjöstrand ms 1831), många belägg utan närmare lokal från 1854 (A. Ahlquist i S ´allmän´) till 1946 (L. Dahlgren i UPS); fortfarande talrika lokaler, t.ex. Slottet*, många belägg från 1863 (C. E. Liljenstolpe i Oge) till 1968 (H. G: Bruun i UME), senare 1987 (4G6g 1336; T. Svensson i Emdal), 2006 (TsB). Kläckeberga Elverslösa 2050 m O punkt 10,35 (4G6f 4949), kvarstående vid förråd, tidigare gård, 2 ex 1987 (SD); 450 m VNV till V Kullen (4G7g 2903), vid husgrund, ca 10 ex 1985 (SD); Lindsdal 450 m V fotbollsplanen (4G7f 4049), vägkant, ca 5 ex 1988 (SD). Ljungby Moskogen (4G7e 0525), soptipp, 2003 (HyG, belägg i S; BtN C. Wigermo, belägg i S), 2004 (Ljungstrand m.fl.), 2005 (A. Svenson). Mönsterås Fliseryd 1939 (Å. Franzén i OHN); Ramshults skola* 1952 (R. Sterner i GB). Mönsterås* 1924 (B. Hedvall i LD; i hamnen enligt Sterner 1933); Muddern (5G4h 3144) 1990 (ÅR, belägg i LD); Mönsterås bruk (5G6j 0205) 1985 (ÅR, belägg i LD). Nybro Kristvalla Åsmundsryd (5G0c 0639), vid foten av alléträd vid infart till gårdsplan, 1988 (LP). Madesjö prästgården, måttligt 1911 (Medelius ms 1911). Oskarshamn Döderhult Påskallaviks kyrkogård* (L. Cederkvist i OHN). Oskarshamn*, sparsamt på barlast 1912 (O. Köhler i GB LD och S); hamnen* 1899 (L. Cederkvist enligt Sterner ms 1; belägg i OHN); Alvarsberg* 50 m NNO transformatorstationen (5G9h 3345), jordhög, 2005 (ÅR, belägg i OHN); Grimskallen* (5G9i 3906), hamnutfyllnad, 1999 (ÅR, belägg i OHN). Sävsjö Vrigstad Gettersryd 200 m S den södra gården (6E3d 0222), fuktig åkerren, 1987 (EN). Tingsryd Väckelsång 1914 (F. Svensson i BSvens), 1920-talet (C. Svensson i BSvens). Torsås Söderåkra* 1861 (E. Engdahl i GB och S); Brod* 1865 (R. Westling i GB LD och S); Kollinge* 1870 (P. A. Westling i UPS); kyrkogården* (S. J. Enander i S). Tranås Linderås Kapela* 1851 (C. J. Petersson ms 1852). Säby 500 m NV Malingskog (7F7a 2018), soptipp, skräpmark, en stor rugge 1981 (JJ); Romanäs 1931 (Böös enligt von Rosen & Åkerblom ms 1931). Vetlanda Lemnhult Norhagen* (6F0d 0835), grusgång i trädgård, 1998 (TM, belägg i OHN). Vimmerby Södra Vi (Soc. Bot. Linc. enligt Scheutz 1857). Värnamo Fryele Näsbyholm 1811 (E. Fries ms 1811b); Näsbyholms trädgård 1810 (Forsander ms 1810a). Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), trädgårdsland, 1987 (EB, !LtS). Västervik Hjorted Norrhult 1867 (Östberg ms 1867, Dusén 1868). Västervik* sent 1700-tal (Ljungh ms), 1860-talet (Scheutz 1862), många belägg från 1872 (A. A. W. Lund i S) till 1916 (P. Segerstedt i Vvik); hamnen på grus, 1938 (S. Westerholm i GB); Grantorpet, sällsynt 1820 (Hallberg ms 1820); Högalidsgatan, 1 grupp 1969 (E. Almquist ms 1975); järnvägsbron* 1884 (A. A. W. Lund i S och Vvik), 1887 (H. Redelius i GB och S), 1908 (H. Svensson i UPS), V om bron 1909 (H. Stenar), O om bron 1947 (Stenar ms 1950); 400 m NV Karstorp* (7G0j 2536), jordhög, 1991 (BtE, !ÅR), bestånd 5 × 5 m 1992 (RK), 1993 och 2001 (båa RK, belägg i OHN); kyrkan, banskärning, 1928 (E. Almquist ms 1975); kyrkogården 1828 (J. Ringstrand ms 1829); 100 m V Paragon Plastbearbetning (7H0a 2512), grusplan, tipp, 2002 (RK, belägg i OHN); småbåtshamnen 1941 (B. Westberg enligt BD ms); staden 1923 (C. E. Gustafsson ms 1923); Varvet* 1923 (P. Segerstedt i Vvik); Videgrensgatan vid skrotfirma* (7G0j 2737), vägkant, 1993 (RK, belägg i OHN). Västra Ed Djursnäs*; Vinäs* (båda C. Stenhammar enligt Wahlenberg 1826). Västrum Västra Eknö 1842 (Dahlberger ms 1844). Växjö Växjö (E. Fries ms 1809). Öjaby Helgevärma 1809 (Forsander ms 1809a).
Osäkra uppgifter. Emmaboda Vissefjärda Torsjö by (Friberg & Friberg ms 1993); artbestämningarna i denna sammanställning är ej tillförlitliga. Ljungby Ljungby 1800-talet (E. Wibeck i Finnved under namnet Lamium intermedium [mellanplister L. confertum], ombestämd till bosyska av ThK; troligen etikettförväxling. Oskarshamn Döderhult Flathult 1917 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering. Misterhult Blomfors (Aldorsson ms 1992); troligen felaktigt.
Osäkra uppgifter. Emmaboda Vissefjärda Torsjö by (Friberg & Friberg ms 1993); artbestämningarna i denna sammanställning är ej tillförlitliga. Ljungby Ljungby 1800-talet (E. Wibeck i Finnved under namnet Lamium intermedium [mellanplister L. confertum], ombestämd till bosyska av ThK; troligen etikettförväxling. Oskarshamn Döderhult Flathult 1917 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering. Misterhult Blomfors (Aldorsson ms 1992); troligen felaktigt.
