gråmynta
Mentha longifolia
Denna art förekommer i en stor del av Europa men inte längst i väster eller norr. I Sverige är den odlad; den anses vara förvildad sedan gammalt i Götalands lågtrakter. I Småland är den under inventeringen funnen kvarstående eller på utkast på några platser. Den sprids lätt med rotskott och kan bilda ganska stora bestånd. Varken de tidigare eller de aktuella småländska förekomsterna kan visas ha någon längre kontinuitet.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. – Dels kvarstående, dels utkommen eller förvildad; tills vidare att betrakta som tillfällig.
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. – Dels kvarstående, dels utkommen eller förvildad; tills vidare att betrakta som tillfällig.
Första fynd
Först publicerad av Liljeblad (1792) under namnet M. silvestris: ´i skären vid Vestervik. r.´. Uppgiften baseras på ett ex i Liljeblads herbarium i UPS samlat ´vid Westervik och Horn´, alltså Västervik Västrum Horn; Liljeblad torde ha uppfattat växten som spontan (Hylander 1942).
Variation
Gråmyntan är mycket variabel, och dessutom förekommer ofta hybrider med de nära släktingarna grönmynta M. spicata och rundmynta M. suaveolens. Situationen kompliceras ytterligare av att grönmynta, som normalt är helt kal, anges ha en hårig form, som är mycket lik gråmynta (Stace 1997). Denna håriga grönmynta är inte påvisad i Sverige men utgör kanske en del av det som vi kallar gråmynta. I brist på närmare utredning används namnet gråmynta här om starkt håriga plantor med jämnbreda, släta blad och alldeles raka, helt ogrenade hår. De är skarpt skilda från grönmynta men kan vara svåra att avgränsa från hybriderna med rundmynta (se under Hybrider med rundmynta längre ner).
Lokaler
Samtliga lokaler. Hultsfred Lönneberga Åkarp (6F5i 2341), kärrmark, 1987 (NOH, belägg hos finnaren, !ThK). Jönköping Månsarp 200 m NO Tabergs järnvägsstation (6D9j 1226), gammal trädgårdsmark, 1984 (HT), 1990 (NT LtS, !ThK), sluttning mot å, 2001 (HT). Kalmar Förlösa 350 m S till SSV kyrkan (4G8f 0922), vid uthusvägg, ett 20-tal, 1992 (SD, belägg i LD och OHN, !ThK). Kalmar Malmen, Södra Nygatan (4G6g 2334), rivningstomt, byggarbetsplats, 1990 (CrA, belägg i LD, !ThK). Ljungby Moskogens soptipp 100 m NV infarten (4G7c 0-2-), skräpmark, 2000 (CrA). Oskarshamn Döderhult Furö, lotsplatsen (6G0j 0-3-), fuktig gräsmark, 2000 (ÅR, belägg i LD och OHN). Misterhult (G. P. Hällström i S, !ThK). Tingsryd Södra Sandsjö Södra Veramåla, gården 850 m ONO Virens S-spets (4F3a 0927), gödselstad, 1984 (ThK, belägg i S). Uppvidinge Älghult Fröseke 250 m V landsvägsbron (5F2j 3638), f.d. park, 1988 (LtS LP). Vetlanda Ökna Överhult, norra gården, V om vägen (6F4f 2626), skräphög bakom ladugård, 1990 (TM, belägg i LD, !ThK). Västervik Blackstad Lövsveden 10 m V ladugården (7G1d 4543), betesmark, 20–25 m2 bestånd, 1982 (GB, belägg hos finnaren, !ThK), 2005 (GB). Västervik kyrkogården 1866 (A. P. Gustafsson i LD, !ThK; bredbladig form). Västrum se primäruppgifter. Växjö Växjö i dike 1925 (B. Svensson i BSvens); vid sjön 1919 (A. S. Trolander i LD, !ThK); Systrabo 1925 (A. S. Trolander i LD och S, !ThK).
Felaktiga och osäkra uppgifter. Aneby Bredestad vid Aneby skrotfirma, skräpmark (Rönning enligt Ekenfall 1988 under namnet gråmynta); belägg saknas och uppgiften kan avse en hybrid. Jönköping Jönköpingstrakten (Porat ms 1917 under namnet M. silvestris); i avsaknad av belägg och andra samtida observationer betraktas uppgiften som osäker. Huskvarna (inklusive Hakarp) (Wirdemark & Thulin 1972); belägg saknas. Oskarshamn Misterhult Misterhultsskären (Liljeblad 1816 under namnet M. silvestris; citeras vidare i en mängd senare arbeten); enligt Hylander (1942) baseras uppgiften på ett belägg från Misterhult Klintemåla, som i själva verket är grönmynta M. spicata. Tranås Säby Hulukvarn (Rönning 1996 under namnet gråmynta); odlad. Västervik Västervik (Liljeblad 1792); uppgiften avser Västrum Horn, se primäruppgift.
Belägg från följande platser avser odlade ex: Kalmar Kalmar Gamla staden ´i f.d. Kräftens (sedermera Krusenstjernas) trädgård´, 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Växjö 1936 (A. S. Trolander i LD, !ThK); skolträdgården 1916 (J. A. Z. Brundin i UPS).
Felaktiga och osäkra uppgifter. Aneby Bredestad vid Aneby skrotfirma, skräpmark (Rönning enligt Ekenfall 1988 under namnet gråmynta); belägg saknas och uppgiften kan avse en hybrid. Jönköping Jönköpingstrakten (Porat ms 1917 under namnet M. silvestris); i avsaknad av belägg och andra samtida observationer betraktas uppgiften som osäker. Huskvarna (inklusive Hakarp) (Wirdemark & Thulin 1972); belägg saknas. Oskarshamn Misterhult Misterhultsskären (Liljeblad 1816 under namnet M. silvestris; citeras vidare i en mängd senare arbeten); enligt Hylander (1942) baseras uppgiften på ett belägg från Misterhult Klintemåla, som i själva verket är grönmynta M. spicata. Tranås Säby Hulukvarn (Rönning 1996 under namnet gråmynta); odlad. Västervik Västervik (Liljeblad 1792); uppgiften avser Västrum Horn, se primäruppgift.
Belägg från följande platser avser odlade ex: Kalmar Kalmar Gamla staden ´i f.d. Kräftens (sedermera Krusenstjernas) trädgård´, 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Växjö 1936 (A. S. Trolander i LD, !ThK); skolträdgården 1916 (J. A. Z. Brundin i UPS).