Vitmåra växer på torr till måttligt fuktig mark. Den förekommer i ängs- och hagmark, särskilt i sluttningar, intill block och i snårkanter. Den påträffas också i glesa lövdungar, i skogsbryn, på åkerrenar, vägkanter och banvallar. Arten är känslig för bete och missgynnas (åtminstone i längden) av igenväxning, och har därför minskat åtminstone i vissa trakter. I delar av Småland är den helt bunden till tidigare slåtterhävdad mark.
Funnen i 1202 rutor; tidigare uppgifter från 256 rutor. Mycket vanlig i större delen av Småland, men med lägre frekvens i inre sydöstra Småland och bara ganska vanlig i sydväst. – Ursprunglig.