Smålands flora - småfingerört

←tysk fingerört revig blodrot × blodrot→

småfingerört

Potentilla verna

P. neumanniana
Småfingerört ser man framför allt i örtrika torrängar på grusåsar, backar och sandfält, men den finns även intill markhällar och på små berghyllor i klippbranter. Den växer gärna i solvarma miljöer, t.ex. i sydsluttningar, men kan förekomma i glest trädbevuxen hagmark. Arten gynnas av markstörningar och dyker ofta upp på vägkanter och i vägslänter, någon gång på banvallar eller i grustag.
På de flesta lokaler är arten beroende av bete.

Första fynd

Först noterad i manuskript av Sjöstrand (ms 1831) som allmän i Kalmar Kalmar. Först publicerad från ´Smålands högtrakter´ (trakterna öster om Vetlanda) av Goldkuhl & Westerlund (1851). I båda fallen användes namnet P. verna, ett namn som på den tiden brukades för småfingerört.

Variation

Småfingerört är i regel glest långhårig på bladundersidorna, men såväl nästan kala som tätare styvhåriga former uppträder. Ibland finns även glest med små glandelhår. Småbladen är oftast bara tandade mot spetsen, men någon gång når tandningen rätt långt ner längs sidorna. Arten verkar alltså i landskapet vara mera variabel än släktingen grå småfingerört P. subarenaria.

Utbredning

Funnen i 171 rutor; tidigare uppgifter från 71 rutor. Ganska vanlig i en triangel från Kalmar Åby – Oskarshamn Misterhult – Hultsfred Järeda samt i branterna mot Vättern. Ganska sällsynt öster och sydost om Vättern, i Eksjö, i norra Tjust och i södra Möre. I övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Sydvästliga och nordöstliga lokaler.
Hultsfred Hultsfred 1896 (O. Köhler & G. Köhler i S under namnet P. collina * intermedia, ombestämning ThK 1994). Vena 200 m N Kloster (6G5a 0140), betesmark, vid bilvägen, 1982 (GB, belägg hos finnaren, !ThK).
Tingsryd Urshult Grönteboda, västra gården (4E1h 1139), f.d. grusgång i torr gräsmatta, 1991 (I. Björegren), 1992 (JEH, belägg i LD, !ThK), ca 50 ex 1996 (JEH G. Gustafsson).
Uppvidinge Älghult Höneström, backsluttning på isälvsgrus, 1952 (R. Sterner i GB).
Vaggeryd Tofteryd Skillingaryd, äng, 1954 (L. Krok i LD, bestämd av A. Pedersen). Åker 100 m NV kyrkan (6D2i 3111), torrbacke, 1987 (LP), 1992 (LP, belägg i LD); 150 m O kyrkan (6D2i 3013), torrbacke, 1987 (MT).
Valdemarsvik Tryserum Fågelvik 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = vid ladugården (7H8a 4526), sandig torrbacke, 1991 (StK, belägg hos finnaren, !ThK); SO om Sixbo (8G0j 1-1-), glänta, 1983 (FL MgL, belägg i Norrk).
Vetlanda Korsberga invid Skäftesfallshåla (R. Sterner, !L. M. Neuman enligt Sterner ms 1).
Västervik Dalhem 500 m SV Lövsveden (7G5e 3531), berghylla mot söder, 1989 (BD RO, !ThK). Gamleby (Scheutz 1861), 1905 (C. Pleijel i S); 500 m SO Enestorp; bergskant vid E22 (7G3h 0912), 1987 (BD, belägg i Vvik); folkhögskolan; Haga; Hammar; Härstad, alla fyra 1966 (Almquist ms 1975); Skramstad 1861 E. A. Fries i GB, !C. Blom 1928); 800 m NO Sörgård (7G3g 3246), ängsbacke O E22, 1987 (BD RO, belägg i LD); 400 m VSV Vartorp (7G3h 2900), ängsbacke, ca 1985 (RO BD). Gladhammar Valstad (C. E. Gustafsson ms 1923). Västervik (Scheutz 1861); Kulbacken 1961 (S. Nilsson i UPS). Västra Ed 300 m V Solbacken (7G6h 4236), strandklippa, 1989 (SR BD, !ThK); Stora Hälleberg 500 m SV huvudbyggnaden (7G6i 1704), betad torrbacke, 1989 (IH BD, belägg i Vvik, !ThK). Västrum Idö Sandgårdsängen (6H9b 4222) 1995 (RK). Överum (C. Pleijel enligt Sterner ms 1).
Åtvidaberg Hannäs Solvestads vägskäl (7G9g 1815), torr vägslänt, 1987 (BD IH, belägg i Vvik, !ThK 1988).

Osäkra uppgifter.
Uppvidinge Lenhovda Våraskruvs naturreservat (5F4f) 1983–85 (Segerbäck 1986); kanske oriktigt, eftrsom det inte finns någon annan observation från området. Värnamo Värnamo Vallerstad 1869 (H. Fogelin i Finnved, !ThK); uppgifterna i detta herbarium är inte tillförlitliga. Växjö Drev Braås ´på annat ställe än P. arenaria [grå småfingerört]´ (E. Lindell, ex. granskade av L. M. Neuman enligt Sterner ms 1); osäker eftersom belägget ej bevarats. Sjösås Braås park 1967 (S. Åberg i OHN); bör kontrolleras ytterligare.