Stor nunneört är en östlig art, som är ursprunglig i stora delar av Europa, i Sverige i Roslagen och på Karlsöarna utanför Gotland. Arten odlas ofta som prydnadsväxt och förvildas i och nära trädgårdar, gärna i fuktiga, mullrika bryn och lövbranter. Med tiden brukar den bilda vidsträckta och täta bestånd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 56 regellöst fördelade rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Sällsynt. – Förvildad; bofast.
Lokaler
Tidigare uppgifter.
Eksjö Eksjö Vattenledningsparken 1908 (J. Claësson i OHN).
Hultsfred Virserum Kvarngatan (Stenstorp & Nelin 1976); Strömsholmen, torr gräsbacke, 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD under namnet C. pumila, ombestämning ThK).
Jönköping Huskvarna Huskvarnatrakten (D. Svensson 1958). Jönköping 1885 (C. G. Lundberg i PerBrahe, S. Grapengiesser i S), 1895 (I. Swalander i PerBrahe).
Kalmar Kalmar Stadsparken i hagtornshäck, ca 1913 (Blomqvist 1917) = under hagtornshäcken vid trädgårdsmästare Erikssons villa, 1919 (G. Haglund i S), Stadsparken 1920 (G. Haglund i S under namnet C. laxa, ombestämning M. Lidén 1993); Stensö se primäruppgifter; Västerlånggatan, gammal trädgård, 1975 (H. G. Bruun i UME under namnet C. cava, ombestämning ThK 1994).
Osäker uppgift.
Hultsfred Målilla äng vid prästgården, 1845 (Dahlberger ms 1846); uppgiften gavs under namnet C. halleri, vilket i den tidens floror var en samlingsbeteckning för sloknunneört C. pumila och stor nunneört C. solida. Utan belägg går det inte att avgöra vilken som avsågs. Kalmar Kalmar 1800-talsuppgifter om C. laxa avser sannolikt sloknunneört C. pumila, som en längre tid innefattades i C. laxa (C. solida ansågs däremot vara en egen art). Västervik Gamleby Fruberget (Aleljung 1964); baseras sannolikt på sloknunneört C. pumila, som finns där.