strandrödtoppa
Odontites litoralis
Strandrödtoppa växer i havsstrandängar eller strandängsfragment på tidvis översvämmad mark, nästan alltid tillsammans med salttåg Juncus gerardii. I klippskärgården uppträder den även i klippspringor nära vattnet samt på sten- och grusstränder.
På strandängar är arten beroende av att vegetationen hålls låg genom bete.
Funnen i 40 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Ganska vanlig vid havet i Kalmar från Hagby till Ryssby, från Oskarshamn norra Misterhult till Västervik Loftahammar och i Valdemarsvik Tryserum; en isolerad lokal i Torsås Söderåkra. Den uppsplittrade utbredningen är svårförklarlig. – Ursprunglig.
På strandängar är arten beroende av att vegetationen hålls låg genom bete.
Funnen i 40 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Ganska vanlig vid havet i Kalmar från Hagby till Ryssby, från Oskarshamn norra Misterhult till Västervik Loftahammar och i Valdemarsvik Tryserum; en isolerad lokal i Torsås Söderåkra. Den uppsplittrade utbredningen är svårförklarlig. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast angiven av Westerlund (1852b under namnet O. rubra simplex) från havsstränder vid Kalmar Kalmar, där den ännu växer, t.ex. i strandäng 650 m SV slottet (4G6g 0832) 1990 (CrA).
Lokaler
Osäkra eller felaktiga uppgifter. Jönköping Ljungarum 1907 (G. Schreiber i OHN under namnet O. simplex, bekräftad som strandrödtoppa av BrS 2006). Gränna 1917 (G. O. Edström i LD under namnet O. simplex, bekräftad som strandrödtoppa av A. Pedersen 1962 och BrS 1980). – Feletiketterade.
Den sydligaste lokalen. Torsås Söderåkra Saltskärs S-sida (4G0d 2130), strandängsfragment, 1988 (ThK, belägg i LD)
Den sydligaste lokalen. Torsås Söderåkra Saltskärs S-sida (4G0d 2130), strandängsfragment, 1988 (ThK, belägg i LD)
