Silverpoppel är ursprunglig i stora delar av Europa, västra Asien och norra Afrika. Den har odlats som prydnadsträd i vårt land sedan 1700-talet men planteras nu sällan. I Småland fanns den redan på 1780-talet i Aneby Lommaryd Skareda (Ljungh ms), troligen som odlad. Arten förökar sig kraftigt genom rotskott och kan bilda dungar vid gammal bebyggelse, i skogsbryn och på betesmarker.
Första fynd
Först noterad ca 1850 (D. G. Petersson ms) från Kalmar Kalmar ´på flere ställen omkring staden´, i tryck hos Westerlund (1852b) med samma formulering. Tidigaste belägg: Kalmar 1885 (O. Sellgren i OHN). – Första tydliga uppgift om förvildning gavs av Erlandson (1953) från Kalmar Laboratorieholmen, där silverpoppeln bildat en dunge efter plantering vid förra sekelskiftet. Beståndet fanns kvar ännu 2003 (CrA).
Utbredning
Funnen i 17 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor (uppenbart odlade förekomster oräknade). Ganska sällsynt kring och söder om Kalmar, i resten av Småland mycket sällsynt. – Förvildad; får anses bofast i Kalmar Kalmar.
Lokaler
Samtliga lokaler (utom uppenbart odlade förekomster).
Hultsfred Målilla Gårdveda kapell (6F2j 0113), tomt, 1986 (SD EF).
Jönköping Huskvarna Stora Kleven 1950 (J. Johansson i LD). Jönköping 200 m O Kristine kyrka (7E1a 2434), sjöstrand, järnvägsbank, 1973 (S. Pettersson), 1978 (RC); Mariebo, Åsenvägens norra slänt (7E1a 1405), kvarstående, 1 träd 2005 (MtS). Skärstad Kaxholmen 250 m N om stenbrottet (7E3c 0500), vägkant, 1980 (B. Fingalsson), 1989 (IB TsK, belägg i LD, !ThK), 2002 (HT); 600 m V Trollarp (7E4d 1640), gammal åker, 1977 (RC).
Kalmar Förlösa 100 m OSO Gösbäck (4G8f 0107), blandad häck mot väg, 1–2 ex 1991 (SD); f.d. telefonstation (4G8f 1-2-), förvildad eller självsådd, 1991 (SD, belägg i OHN). Hagby Kolboda, uddens V-sida (4G3e 1843), gräsmark, 1984 (GW, belägg hos finnaren, !ThK). Hossmo 200 m NV kyrkan (4G5f 4106), gårdskant, rotskottsförvildad, 1980 (ThK SK TH). Kalmar se primäruppgifter; korsningen järnvägen/Södra vägen (4G6g 1833), rotskott på banvall, 2001 (CrA); mellersta avtaget från E22 (4G6g 3118) mot Kalmar centrum, rikligt rotskottsförvildad 2000 (MtS); Skansen S:t Erik, planterad, rotskottsspridd 1967 (H. G. Bruun i UME); Ängö, Kindbergs udde (4G6g 2949), stark rotskottsbildning i träd/buskridå, 1989 (CrA); Ängö 300 m VNV badplatsen (4G6g 3146), strandsnår, förvildad, 1989 (CrA). Kläckeberga 500 m ONO Norrlidens sjukhem (4G7g 2034), grönområde i nybyggd stadsdel, flera ex 1990 (SD). Ljungby 100 m O Fredriksström (4G7d 2539), vägren nära gård, även självspridd, 1988 (SS BrS). Ryssby Ryssbylund 1968 (H. G. Bruun). Åby Björnö, i parken, sprides alltför rikligt, 1967 (H. G. Bruun i UME), pest i parken, 1968 (H. G. Bruun i UME); 50 m SO Björnö (4G8h 3804), hagliknande strandvegetation, 3–4 ex 1989 (SD); Stävlö 100 m S huvudbyggnaden (4G8g 1740), vägkant mot park, ca 5 ex 1985 (SD, belägg i OHN).
Ljungby Södra Ljunga Hultatorpet (4D8i 1039), ödeträdgård, 1987 (IC).
Oskarshamn Oskarshamn Fallebo gård (6G0h 0843), självföryngring i gammal park, 1997 (ÅR, belägg i OHN, !E. Ljungstrand).
Tingsryd Urshult Grönteboda 50 m N vägskälet till Krokshult (4E1h 1239), vägkant, förvildad, 1989 (JEH LOC), ej kvar 2005 (JEH).
Torsås Söderåkra 1870 (anonym i OHN); Ragnabo handelsträdgård (4G0d 3221), vägren, rotskottsförvildad, 1988 (ThK).
Tranås Säby 500 m SV reningsverket (7F7a 0419), frisk gräsmatta, rotskottsförvildad, 1993 (JJ); 200 m OSO Tranås säteri (7F7a 1133), åkerren, intill tomt, rotskott, 1991 (JJ).
Västervik Västervik S om Jenny station (7G0j 4210), vid stig, 2003 (RK, belägg i OHN); Slottsholmen ca 1910 (Stenar ms). Västrum Dagsbo 1851 (C. Engstrand ms 1852).
Växjö Furuby Fägerstad och Skäve (båda Moqvist ms 1937). Gårdsby Kråkenäs 1894 (O. Köhler & G. Köhler i S). Växjö 1893 (C. Lundberg i OHN); Lilla Östregård (Scheutz ms).