druvfläder
Sambucus racemosa
Mer information om arten
Druvfläder växer på fuktig till torr jord. Man påträffar den i skogsbryn och snårskog, på backar och hällmarker, vid stränder, på utfyllnadsmark och avfallsplatser. Särskilt på hyggen kan den uppträda i stor mängd.
Druvflädern infördes som prydnadsväxt under 1800-talet; den i Sverige vanliga formen av arten kommer från Mellaneuropa. De första småländska herbarieexemplaren är från 1870 (Västervik Västervik och Värnamo Värnamo Vallerstad; sannolikt från odlade buskar). Ännu år 1900 var arten endast funnen på 8 platser i landskapet, men den snabba spridningen, som ombesörjs av bärätande fåglar, tycks ha kommit igång redan under 1900-talets första decennier. Troligen är den ännu inte avslutad.
Funnen i 1030 rutor; tidigare uppgifter från 95 rutor. Ganska vanlig men något ojämnt spridd. – Förvildad; bofast.

Första fynd

. Den första uppgiften om tydlig förvildning gavs av W. A. G. Wetter (ms 1894) från Sävsjö Vrigstad: ´Planterad å Wadells med flera tomter – alstrar ymnigt med plantor, ett fullständigt ogräs, och står emot äfven stränga vintrar. Äfven i vilda skogen, vid Köpstad ha plantor ett par gånger anträffats, naturligtvis till följd af fåglars förmedling.´ – Först i tryck från Kalmar Kalmar (Blomqvist 1917), baserade på egna fynd 1912–14.

Variation

Flikbladig druvfläder har rapporterats från 23 rutor (men har säkert inte alltid antecknats). Den är alltså vanligare än motsvarande form av fläder S. nigra. Flikbladig druvfläder odlas (det finns flera olika sorter, Aldén m.fl. 1998), och några av fältnoteringarna avser kvarstående exemplar. Många av fynden i mera naturlig omgivning representerar säkert förvildning av flikbladig druvfläder snarare än spontana mutationer.
karta