gullkrokus
Crocus × stellaris
Mer information om arten

C. angustifolius × flavus; C. flavus fel använt
Gullkrokus är en hybrid, som uppkom i odling på 1700-talet. Det tidigaste småländska belägget, säkert ur odling även om det inte framgår, är från Växjö Växjö 1881 (A. W. Jonsson i OHN). Växten står ibland kvar vid ödetorp och i övergivna trädgårdar. Den kan också påträffas förvildad i lövbryn, på vägkanter och avfallsplatser. – Gullkrokus är steril; den kan inte föröka sig med frö utan endast vegetativt och bildar därför i regel täta grupper.

Första fynd

Tidigast noterad 1982 av John Christoffersson i Högsby Långemåla på vägkanter vid kyrkan (5G5e 3210). – Först publicerad av Rühling (1997, under namnet C. flavus) från 24 rutor i Oskarshamn.

Utbredning

Funnen i 63 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt i mellersta Kalmar län, i övrigt sällsynt, men säkert ofta förbisedd eller förbigången. – Dels kvarstående, dels tillfälligt utkommen.

Lokaler

Lokaler i väster.
Alvesta Blädinge 50 m S kyrkan (5E0e 3022), betesmark utanför muren, 1989 (ÅW). Vislanda 100 m O kyrkan (4E9d 0310), jordhögar och skogsbryn, förvildad, 1989 (ÅW).
Ljungby Södra Ljunga Berget (4D9i 4327), förvildad vid trädgård, 1988 (JC).
Tranås Säby 600 m NO Malingskog (7F7a 2017), jordhög på soptipp, förvildad, 1992 (JJ); 2200 m ONO till NO Traneryds ladugård (7E5j 4342), frisk tomtmark, förvildad, 1999 (JJ); 100 m VSV Åbonäs (7E6j 0934), komposthög, utkast, 1991 (JJ)

karta