sandviol
Viola rupestris
Mer information om arten

Sandviol växer öppet på torr, basrik sand- eller grusjord. Den är vanligast i lågvuxna torrängar kring hällar, på åsar och i sydvända sluttningar, på åkerrenar och i bryn. Den förekommer också i sydexponerade klippbranter. Arten kan även växa i sandig tallskog men är då sparsam och blommar dåligt; mera framträdande kan den bli på hyggen. Den växer gärna på kulturskapade lokaler som vägkanter, banvallar, skärningar, sågplaner och gamla grustag.

Sandviolen är konkurrenssvag och på många av sina växtplatser beroende av bete. Den verkar ha gått tillbaka starkt i stora delar av Småland, även om den troligen förbisetts något på grund av sin tidiga blomning.

Första fynd

En uppgift i en tidig handskrift av Linné (ms 1728) under namnet Viola sylvestris pusilla fl. pallido [liten skogsviol med bleka blommor] kan möjligen avse sandviol. Den tidigaste lokaluppgiften är Vimmerby Vimmerby 1840 hos Nehrman (ms 1840) under namnet Viola γ ericetorum. I tryck först hos Lindeberg (1845) som anger arten som allmän i Jönköping Gränna (vilket i varje fall inte gäller idag).

Utbredning

Funnen i 68 rutor; tidigare uppgifter från 64 rutor. Ganska sällsynt i ett stråk från Eksjö Eksjö till Högsby Långemåla samt i Vimmerby, sällsynt i andra delar av östra Småland; saknas i övrigt. Tidigare betydligt mera spridd men ej känd från de västra delarna. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler (ej Eksjö, Hultsfred, Högsby och Vimmerby).
Emmaboda Långasjö 1898 (G. R. Elgqvist i GB LD S och UPS).
Jönköping Bankeryd Granbäck 1866 (J. Zetterstedt i UPS). Gränna (Lindeberg 1845). Jönköping 1866 (H. Fogelin i Finnved, !ThK); Jönköpingstrakten 1896 (C. O. von Porat i LD). Ljungarum Råslätt 1868–69 (H. Gadamer i GB, Gadamer ms 1919). Svarttorp, torra backar, 1898 (J. E. Bodin i UPS).
Kalmar Kalmar (Westerlund 1852, Sjöstrand 1863); på backarna vid Tegelbruket och Skälby (Westerlund ms 1852). Karlslunda 150 m SV punkt 61,00 (4G4b 1637), gammal täkt, ca 1982 (KGB LbB). Kläckeberga Horsö 1921 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Ljungby Konungaryd, Kohagen, 1920 (P. Johansson i OHN, !ThK). Mortorp 600 m V Nyhem (4G4d 4701), torräng på backe, 1981 (KGB LbB); 450 m OSO Vänerslund (4G4c 4746), hygge, ca 1980 (KGB LbB). Ryssby Hultet (5G0g 0530) 1988 (KGB LbB); Knapegården 1864 (C. E. Liljenstolpe i Oge). Åby Stävlö (Sterner 1933).
Mönsterås Fliseryd Råsten; Åselid på åsen (båda R. Sterner 1954); Sibbetorp (5G5f 2403), vägkanter, bryn, diken, 1990 (SL). Mönsterås Forsa (5G5h 2-3-) 1988 (LPG); Fälle (A. Stensgård enligt Sterner 1933). Ålem Alnesjö på åsen 1952 (R. Sterner i GB).
Nybro Bäckebo Brantahallar (5G2c 4512), berghäll, 1988 (IzL JC EF, belägg i JC:s herbarium); Ekenäs, lundbacke på grusrik morän, 1949 (R. Sterner i GB); 300 m N Kopparslätt (5G2e 1524), torr ängskulle, 1992 (IB, !JC); Lilla Skedsbygd, örtbacke på morän, 1951 (R. Sterner i GB). Kråksmåla 500 m O Kringlegöl (5G4b 3626), vändplats på skogsbilväg, 1988 (JC). Madesjö allmän (Medelius ms 1911), 1908 (S. O. Medelius i LD och S), 1910 (S. O. Medelius i GB); prästgården i Österäng 1908 (S. O. Medelius i UPS); vid vägen till Spaksmåla 1908 (S. O. Medelius i LD); Östra Madesjö 500 m SSV den östra gården (4G7a 3125), sydvänd klippa vid sjöstrand, mycket sparsamt 1985 (ThK). Oskar allmän (C. Areskog enligt Sterner ms 1); Krokstorp 450 m NNO den nordöstra gården (4G6a 0713), gammalt grustag, ett enda ex 1985 (ThK). Örsjö allmän (C. Areskog enligt Sterner ms 1).
Nässjö Forserum 1894 (I. Swalander i PerBrahe).
Oskarshamn Döderhult Lindsborg (5G9g 4-2-) 1987 (GrS); 350 m NV Äverum (5G9e 0240), vägkant, 1984 (JC). Kristdala (6G5g) 1982 (BaN). Misterhult Sippetorp, hage, 1961 (B. Vedelöv i OHN, !ThK) = (6G2i 0018) 1978 (B. Vedelöv). Oskarshamn 1906 (O. Köhler i GB LD S och UPS), 1920 (O. Köhler i S), 1934 (I. Söderberg i UPS); Kristineberg 1908 (G. Linderoth i OHN, !ThK 1996).
Sävsjö Hultsjö Lövshult invid Lönelid 1904 (Sandblom enligt Sterner ms 1).
Tingsryd Södra Sandsjö 4 lokaler (Hård 1912).
Torsås Söderåkra Gunnarstorp (T. Wolf enligt Sterner ms 1).
Tranås Adelöv norra sidan av sjön Valen, sandig torr mark, 1968 (G. Wängsjö i OHN, !ThK).
Uppvidinge Älghult Hoaskruv, i mjölonrik tallskog på grusbacke, 1951 (R. Sterner i GB); Höneström, isälvsgrus (Sterner 1954).
Vetlanda Alseda 50 m N Djupamosse (6F2e 4630), tallmo, kalavverkad, 1994 (MM); 500 m SV Gökabo (6F2d 2229), grusbacke, 1996 (MM); 100 m NO Holmasjö badplats (6F4d 0809), bergsluttning, 1990 (GS MM); 400 m V Tälläng (6F2f 3913), grusås, 1996 (MM). Björkö 500 m VNV Sandåsen (6F5a 3313), tallplantering på sandås, 1980-talet (MvH). Korsberga 150 m S Nydal (6F0c 4127), mager åkerkant, 1983 (TM ThK AtT TF). Vetlanda ´h. o. d.´ (Hagström enligt Sterner ms 1).
Västervik Blackstad Lundskulle, backe, 1951 (AxL, belägg i OHN, !ThK). Dalhem 600 m SSO Fridhem (7G7c 1946), sandbacke, ca 1985 (IH). Gamleby Hammars hage 1906 (C. Pleijel i S); Värmvikssund 1917 (E. Almquist i UPS). Gladhammar Vassbäck (anonym i S). Hjorted 300 m SO Svärdsbacken (6G6g 4313), grusås, 1983 (I. Jonsson i Emdal), 1985 (NOH). Västervik 1860 (S. Murbeck i LD); Framnäs 1917 (Almquist ms 1975); Gränsö 1884 (A. A. W. Lund i S och Vvik); Källarholmen i sjön Maren, 1903 (C. Pleijel 1909); Lillskogen (C. E. Gustafsson ms 1923); Målsrum 1917 (C. E. Gustafsson ms 1915–18).
Växjö Drev Braås 1920 (C. Pleijel i S), 1928 (A. S. Trolander i LD), 1938 (B. Hedvall i GB och LD), vid S-ändan av det höga åspartiet 1947 (Jalas 1950). Dädesjö åsen vid Drättingesjön (J. P. Gustafsson ms 1912) = på åsen V om sjön 1920 (R. Sterner i S). Nöbbele Hermanstorp 1800-talet (A. Olsen i OHN, !ThK). Tävelsås Rinkaby (Scheutz 1871).
Åtvidaberg Gärdserum 200 m O Brinken (7G9e 4507), torr ängskulle, 1983 (EkM); 400 m OSO Hattorp (7G8d 1342), torr kulle i betesäng, 1982 (EkM, belägg i OHN, !ThK).

Osäkra uppgifter. 
Alvesta Vislanda 1903 (K. Claeson i OHN, !ThK); rätt etiketterat? Vaggeryd Byarum Norra Kulhult - Bratteborg - Ammelund - Skog - Kvarnaberg (Staffan Johnsson 1978); vag uppgift, troligen felbestämning. Värnamo Nydala Gåeryd, torr sluttning vid vägen, ca 1950 (Hjelmqvist ms); belägg saknas, kanske felbestämd. Västervik Hallingeberg m.fl. socknar, Långsjön (Holm 1994); ej otänkbart men föga konkret – och inga andra uppgifter från sjöns närhet föreligger.

karta