Smålands flora - rödmalva

rödmalva

Malva sylvestris

Rödmalva är en sydlig, i Sverige norr om Skåne starkt kustbunden art. I Småland är dess band till äldre gårdskultur mycket tydliga: den växer i regel öppet och soligt på torr eller frisk, näringsrik mark i gårdskanter och i äldre trädgårdar samt på vägrenar och (sekundärt) på tippar och utfyllnader. Mera sällan ser man den i betesmark eller annan gräsmark. En gång i tiden användes den som medicinalväxt, men det är ovisst om den från början är odlad i Småland – den kan nog lika gärna vara oavsiktligt inkommen med kulturen. De enda belägg vi har funnit för odling är att den fanns i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732, som Röd katost) och i prästgårdens kålgård i Hylte Femsjö (E. Fries ms 1810c, 1811b), men då rörde det sig om den praktfulla, som prydnadsväxt odlade underarten ssp. mauritiana (se nedan).

Första fynd

Först funnen vid gårdar omkring Jönköping (Wåhlin 1769). I Kalmar län upptäckt först 1814 omkring Kalmar Kalmar, i Västervik Västervik vid slottsruinen och vid kyrkan i Törnsfall (alla Rosén ms 1814), publicerad först från Västervik av Wahlenberg (1826) som fått uppgiften av Carl Stenhammar.

Variation

Rödmalva varierar i växtsätt från nedliggande till upprätt, och den kan vara kraftigt hårig av stjärnhår eller nästan kal. En storblommig, grov, upprätt form med nästan helt kala bladskaft har urskilts som stor rödmalva ssp. mauritiana. Den odlas till prydnad (se Johansson & Larsson 1997) men har troligen också kommit in med gräsfrö. Gränsen mellan denna och vanlig rödmalva ssp. sylvestris är dock oskarp (eller åtminstone dåligt beskriven i flororna) och under inventeringen har underarterna inte skilts åt. I Småland verkar dock ssp. sylvestris överväga helt; om vild ssp. mauritiana finns aktuella uppgifter från 6 rutor och tidigare uppgifter från 2 (se nedan).

Utbredning

Funnen i 126 rutor; tidigare uppgifter från 57 rutor. Ganska vanlig i stora delar av yttre Kalmar län, i övrigt sällsynt, mest i södra Småland (lokalt vanligare i Almundsryd). – Gammal kulturföljeslagare; bofast åtminstone vid kusten, i Nybro Bäckebo Mjösingsmåla återfunnen efter 40 år.

Lokaler

Lokaler i inlandskommunerna.
Alvesta Alvestatrakten, sparsam, 1900-talet (Pleijel ms). Alvesta 1500 m NV stationen (5E1e 4930), byggtipp, 1990 (ÅW); Alvesta soptipp (5E1f 3308) 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998).
Aneby Bredestad Aneby 1877 (T. Gedda i Vvik).
Emmaboda Långasjö Karsamåla 350 m NNV vägskälet (4F3f 4437), P-plats, flera ex på brandfläck, förvildad, 1983 (ThK, belägg i S), senare borta. Vissefjärda Linnefors station (4F4h 0901), trädgårdsogräs, 1986 (ThK); Torsjön 400 m SO Bastsjöns SO-spets (4F4j 3607), 1990 (BP), ej sedd 1992 (ThK).
Gislaved Burseryd 350 m SSO Storsjöns O-vik (5D9a 4406), potatisland, 1989 (KJ). Södra Hestra strax S kyrkan, nedom muren (5C7i 0746), gräsmark, 1986 (NN). Ås Torp, södra gården (5D4e 2310), kring gård, 1980 (BoS).
Hultsfred Hultsfred se ssp. mauritiana nedan. Järeda Brändekulla (6F3g 3023), trädgård, 1988 (LtS LP EtN). Lönneberga Grindsbo (6F6j 3-0-), utlagt torp, 1986 (LÅ). Målilla Flathult, avfallsplats, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD; ssp. sylvestris, !ThK). Virserum måhända tillfällig (Hård enligt Hård ms 1924); 400 m SO den västra järnvägsövergången (6F0h 4612), ogräs i trädgårdsland, 1 ex 2005 (TmN A.-M. Karlsson).
Hylte Södra Unnaryd Yaberg (5D2c 1003), vägkant, 1988 (ABC BÖ).
Högsby Långemåla Hultsnäs (5G5d 1310), sommartorp med omgivningar, 1988 (JC).
Jönköping Jönköpingstrakten, sällsynt på skräpmark (Nordenstam ms 1919). Bankeryd 1919 (S. Suneson i GB). Gränna ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm). Järstorp Klämmestorp (7D1j 3439), kompostanläggning, 203 (AsB RC, belägg i S). Jönköping se primäruppgifter och nedan under ssp. mauritiana. Ljungarum 600 m OSO Gräshagskyrkan (7E1a 0412), utfyllnad, 1982 (S. Pettersson). Rogberga se nedan.under ssp. mauritiana. Skärstad Kaxholmen 1 km SSO Landsjökyrkan (7E3c 0012) 1980 (B. Fingalsson); Stickelösa 1973 (B. Fingalsson i SVätt). Visingsö se nedan under ssp. mauritiana. Ölmstad Ingerydsdalen (7E4d) 1979 (Lagenall ms 1979).
Ljungby Torpa Össjöa 700 m SO den västligaste gården (4D5b 4801), trädgårdsland, spontan enligt ägaren, 1980-talet (BM).
Markaryd Traryd Backegården (4D3d 3748), gåshage, 1983 (TH).
Nybro Bäckebo Kättilstorp (5G1d 2905), vägren, förvildad, 1985 (SK GW BjW); Mjösingsmåla 1951 (R. Sterner i GB) = (5G2d 3930), liten igenväxande yta i gammal odling, 1990 (NT EtNJ LtS LP). Madesjö Flygsfors glasbruk (5F0j 1733), glastipp mot skogsbryn, 1990 (LtS NT). Oskar Kroksjö 450 m NNO punkt 99,81 (4G4a 4706), gammal betesmark, 1988 (PH); Oskar, fotbollsplanens östra kant (4G5a 1514), nött gräsplan, 1990 (ThK, belägg i S). Örsjö Kvarnefors, näst sydligaste gården (4F7j 2114), vid växthus, 1989 (ThK).
Nässjö Nässjö Runneryd (6E9g 3646), tomt, 2002 (HT).
Tingsryd Almundsryd 200 m N kyrkan (4E2g 0217), skogsbryn nära kyrkogård, 1984 (ABC SK); 150 m SO kyrkan (4E1g 4919), jordhög på gräsmark, 1984 (SK ABC); Tröjemåla 50 m V skolan (4E2f 1347), vägkant och trädgård, 1990 (JEH); 200 m NV Vrigstad (4E4g 3309), vägkant, utkast i stenskravel, 1990 (SK ABC, belägg i SK:s herbarium, !ThK). Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998), 1999 (ÅW, belägg i OHN), 2000 (Å. Svensson, belägg i S), 2001 se nedan under ssp. mauritiana; Tingsryd, Lokgatan (4E3j 1144), grässlänt, 1991 (SK). Urshult Jätsbygd (4E3g 4945), naturbetesmark, 1987 (SK ABC).
Tranås Säby Drumstorp (Ljungh ms); 400 m SSO Haga (7E6j 1642), avfallsplats, 2 ex 2006 (JJ); Malingskog 350 m SSV det västra huset (7F7a 1420), utfyllnad på golfbana, 2 ex 2003 (JJ, belägg i S); 150 m V Romanäs badplats (7F7a 3337), skräpig avfallsplats, 1 ex 1991 (JJ, belägg i LD).
Vimmerby Locknevi Mantebo 400 m SSO norra gården (6G9e 3513), vägren, 1988 (MW, belägg i OHN, !BD). Södra Vi järnvägsstationen (7F0j 1743), skräpmark, 1982 (RMG). Vimmerby ´på en sandbacke vid vägen nära Wimmerby´ 1843 (Fröleen ms 1844); Åbro, Galgbacksåkern, 1854 (A. A. W. Lund ms 1854; dock ej medtagen hos A. A. W. Lund 1863!).
Värnamo Fryele 200 m O Hemmershult (6E0a 3814), i oxbärshäck, ej odlad i närheten, 1988 (JS, !ThK).
Växjö Bergunda Häringetorp (5E0g 3721), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998). Dädesjö Asby 1881 (J. Jakobsson i UPS). Östra Torsås 1862 (Scheutz 1862).
Älmhult Göteryd 150 m V Gustavslund (4D4h 0940), omrörd igenvuxen mark vid nedlagt sågverk, 1981 (SK). Hallaryd Kornberga 600 m NV punkt 93,56 (4D2g 2115), ogräs i blomodling, 1980 (TH).

Uppgifter om ssp. mauritiana.
Hultsfred Hultsfred 200 m OSO Kalvkätte (6G4a 3413), vägren, 1987 (GB, belägg hos finnaren, !ThK). Jönköping Jönköping 1891 (C. O. von Porat i PerBrahe, !ThK). Rogberga Hult (6E9b 1438), gräsinsådd del av soptipp, 2003 (AsB RC, belägg i S). Visingsö Braheskolan (7E7c 2538), 1 ex 1998 (J. Christoffersson 1998). Kalmar Förlösa 500 m NO Sjöängen (4G8g 0-0-), avfallsplats, 1996 (SD, belägg i OHN, bestämd till ssp. mauritiana av ThK 2002). Kalmar Skansen 1926 (Snell 1929, belägg i OHN, !ThK); slottet 1933 (R. Plengiér i UPS). Ljungby Moskogen (4G7e 0227), 2003 (BtN C. Wigermo, belägg i S), 2005 (BtN m.fl., belägg i S). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3816), soptipp, 2001 (NN, belägg i S; Å. Svensson i LD).