strandkvickrot
Elytrigia juncea subsp. boreoatlantica
Mer information om arten

Elymus farctus

Strandkvickrot växer i öppen dynsand vid havet och når Uppland och sydvästra Finland men är ovanlig i Östersjön. På Vållöromp växer ett ganska litet bestånd (totalt något eller några hundra skott) 20–30 m från vattnet i öppna partier av en gammal sanddyn, numera bunden av småtallar.

Första fynd

Den enda smålandsförekomsten, vid Tjustekroken på Vållöromp i Mönsterås Mönsterås, publicerades av Ekstam (1976) och verifierades 1984 av Å. Rühling. Förekomsten grenslar över två rutor (5G6j 1048, 5H6a 0900); belägg från båda, samlade av ÅR 1984 och 1994, finns i LD.

Utbredning

Funnen i 2 rutor (se primäruppgifter); tidigare uppgiven från samma område. – Ursprunglig.

Lokaler

Osäkra uppgifter.
Kalmar Kalmar uppgifterna om Triticum junceum ´nec non ad Calmar´ [dessutom vid Kalmar] hos Wahlenberg (1831) och ´på ballastplatsen enl. Ahlqvist´ (Sjöstrand ms 1831) gäller styv kvickrot × strandkvickrot Elytrigia atherica × juncea ssp. boreoatlantica.
Mönsterås Mönsterås öster om Malmudd på sydsidan av Vållöromp (J. Christoffersson ms 1987); Ekstams och Rühlings fynd på nordsidan av Vållöromp avses.
Oskarshamn Döderhult 1911 (A. Johansson i OHN); feletikettering.