strandmalört
Artemisia maritima
Artemisia maritima
Arten representeras på svenska västkusten av den vittspridda ssp. maritimum, vanlig strandmalört. På Öland och Gotland växer i stället baltisk strandmalört ssp. humifusum, som är mindre till alla delar (Persson 1974). Utanför Sverige finns denna underart bara på Ösel i Estland. Från Småland har belägg av arten från Kalmar Kalmar 1902 och från Kalmar Åby Rönnholmen 1919 och 1920 bestämts av K. Persson till vanlig strandmalört. På grund av det stora avståndet till underartens huvudutbredning är det tydligt att växten är kulturspridd till landskapet. I Kalmar var den enligt uppgift inkommen med barlast, och uppenbarligen gäller detta även lokalen i Åby, en holme utanför utskeppningsplatsen för spannmål från Björnö gods.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Inkommen; bofast.
Arten representeras på svenska västkusten av den vittspridda ssp. maritimum, vanlig strandmalört. På Öland och Gotland växer i stället baltisk strandmalört ssp. humifusum, som är mindre till alla delar (Persson 1974). Utanför Sverige finns denna underart bara på Ösel i Estland. Från Småland har belägg av arten från Kalmar Kalmar 1902 och från Kalmar Åby Rönnholmen 1919 och 1920 bestämts av K. Persson till vanlig strandmalört. På grund av det stora avståndet till underartens huvudutbredning är det tydligt att växten är kulturspridd till landskapet. I Kalmar var den enligt uppgift inkommen med barlast, och uppenbarligen gäller detta även lokalen i Åby, en holme utanför utskeppningsplatsen för spannmål från Björnö gods.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 3 rutor. – Inkommen; bofast.
Första fynd
Strandmalört publicerades först av Wahlenberg (1826) från Västervik Västervik Gränsö. Möjligen var finnaren J. P. Arrhenius, eftersom denne tillskrevs fyndet i Elias Fries’ otryckta Smålandsflora (E. Fries ms). Uppgiften citerades under hela 1800-talet men inga ytterligare observationer verkar ha gjorts och belägg saknas.
Variation
I den tidiga litteraturen redovisades ofta de småländska fynden under varietetsnamnet suffruticosa, med vilket man åsyftade starkt förgrenade former som var förvedade nertill. Sådana exemplar skiljs numera inte ut från ssp. maritimum (Persson 1974).
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Kalmar ´funnen vid Storbron, Ballastplatsen och Balkplan r.´ (Moqvist 1848) ´samt på en och annan holme´ (Westerlund 1852b), enligt Sjöstrand (1863) ´inkommen med ballast och försvunnen´; belägg från 1902 (K. Holm i LD) och 1924 (A. J. Snell i OHN) representerar troligen senare, tillfälliga introduktioner. Åby Björnö, Rönnholmen, utan år (Sjöstrand 1863), 1919 och 1920 (H. G. Bruun i UPS resp. S), Rönnholmens SO-udde, klapperstensstrand, 1968 (H. G. Bruun i UME), riklig längs ca 20 m av stranden (4G8h 2711) 2001 (ThK, belägg i S). Västervik Västervik se primäruppgifter.
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter avser sannolikt strandgråbo Artemisia vulgaris var. coarctata (som har silverhåriga, smalflikiga blad). Kalmar Kalmar Svinö, Tallhagen och Jutnabben 1981 (Bergström 1981 under namnet strandmalört). Oskarshamn Misterhult Tallskär (Kempe 1985 under namnet strandmalört). Västervik Västervik 1930 (D. Claesson i Norrk). Västrum Grönö ca 1950 (B. Westberg enligt Danielsson ms).
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter avser sannolikt strandgråbo Artemisia vulgaris var. coarctata (som har silverhåriga, smalflikiga blad). Kalmar Kalmar Svinö, Tallhagen och Jutnabben 1981 (Bergström 1981 under namnet strandmalört). Oskarshamn Misterhult Tallskär (Kempe 1985 under namnet strandmalört). Västervik Västervik 1930 (D. Claesson i Norrk). Västrum Grönö ca 1950 (B. Westberg enligt Danielsson ms).