jordtistel
Cirsium acaule
Jordtistel är en kalkgynnad, sydlig art, som har rika förekomster i våra grannlandskap men som i Småland är nästan helt begränsad till ett litet område i norr. Den växer i sol eller lätt skugga på måttligt torr till frisk, välhävdad, örtrik betesmark på basrikt underlag. Nästan alla dess småländska lokaler utgörs av ogödslad, välbetad hagmark.
Funnen i 34 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Ganska vanlig mellan Vättern och östgötagränsen, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Funnen i 34 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Ganska vanlig mellan Vättern och östgötagränsen, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast angiven av Linné (1741b): ´Wäxer här och där på Gotland, Öland och emellan Jönköping och Va[d]stena´, med uppgift om landskap i Flora svecica (Linné 1745a): ´Smolandia inter Junecopiam et Wadstenam´.
Variation
Oftast sitter blomkorgarna oskaftade direkt i bladrosetten, men någon gång utvecklas en kort stjälk.
Lokaler
Sydliga lokaler. Alvesta Västra Torsås 1914 (S. Svensson i LD och S). Eksjö Ingatorp mellan Hjältevad och Holmen, vid skogsvägen (Lindwall 1907). Hultsfred Målilla Flathult, vägkant, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Tveta Lilla Sinnerstad (6G1a 1311), gårdar, 1986 (NN KAO). Kalmar Dörby 1866 (B. A. Engström i OHN); Ebbetorp (Petterson ms 1850), 1862 (A. Engström i UPS); Stensöviken ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar ´närmaste omgifning´ (Moqvist 1848), belägg utan lokal 1893 (E. Wahlgren i LD) och 1927 (S.-E. Ekerot i OHN); Falkenberg (Sjöstrand ms 1831), 1865 (A. W. Thorén i S), ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Gamla skjutbanan ca 1945 (Nyström ms); Hagbynäs ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Sandås (Sjöstrand ms 1831, 1863); Stensö 1909G. Petersson o Klm); ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Torsås Torsås Kroken 1869 (P. Petersson i UPS). Vaggeryd Byarum Målen (6E6a 0225), torr välbetad enbacke, 1988 (TF). Älmhult Stenbrohult Höö 1913 (G. Hörberg i OHN), 500 m S gården, torr betesmark, 20 ex 1971 (IN SN) = (4E6a 2302), betesmark på hyperit, 1995 (G. Bengtsson).
Osäkra uppgifter. Alvesta Skatelöv Grimslöv, äng, 1953 (B. Johansson i OHN); feletikettering? Hylte Femsjö (E. Fries ms, T. M. Fries ms); säkert oriktigt, då arten aldrig nämnts mera uttryckligt i någon av Elias Fries’ manuskript eller tryckta skrifter. Markaryd Markaryd Axhult, äng, 1934 (B. Carlsson i LD); feletiketterat? Oskarshamn Döderhult Boberg 1915 (A. Johansson i OHN); troligen feletiketterat (Rühling 1997). Kristdala Hasselås, hage, 1833 (Peterson ms 1833); osäkert då belägg saknas. Vetlanda Alseda 1870 (M. Fleetwood enligt Elmquist ms 1871); andrahandsuppgift, kanske osäker. Vimmerby Djursdala Marstad, hage, 1843 (Fröleen ms 1844); osäkert då belägg saknas. Tuna (Greta Svensson ms 1955); troligen felbestämning. Värnamo Forsheda Stensabo vid vägen mellan Värnamo och Kärda (O. Hagstrand enligt Hård 1924); aldrig bekräftat.
Oerfarna inventerare rapporterar ofta bladrosetter av vägtistel C. vulgare som jordtistel. De flesta, om inte alla de följande uppgifterna från olika naturvårdsundersökningar är säkerligen oriktiga. Hultsfred Mörlunda Mossebo (Asp m.fl. 1995). Vena Snöversnäs (Asp m.fl. 1995). Högsby Fagerhult Välsnäs (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989g, L. Nilsson m.fl. 1995b). Kalmar Ljungby Bottorp (R. Svensson 1988). Uppvidinge Nottebäck Libbhults ängar (Nolin & Larsson 1979). Vimmerby Pelarne Eldstorp (Ljungström & Moreau 1995). Södra Vi Ekelid (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b); Kåreda (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995). Västervik Gamleby Granebo (Ljungström m.fl. 1995b). Hallingeberg Hult – Älmarsrum – Skaftekulla (Ljungström m.fl. 1995b); Skaftekulla – Grönäng (Länsstyrelsen i Kalmar län 1990, Västerviks kommun 1993). Loftahammar Askerum – Bågvik (Ljungström m.fl. 1995b); Hulöhamn (Ljungström m.fl. 1995b). Ukna Snötomta (Ljungström m.fl. 1995b). Västervik Maren (Ljungström m.fl. 1995b, Västerviks kommun 1993).
Osäkra uppgifter. Alvesta Skatelöv Grimslöv, äng, 1953 (B. Johansson i OHN); feletikettering? Hylte Femsjö (E. Fries ms, T. M. Fries ms); säkert oriktigt, då arten aldrig nämnts mera uttryckligt i någon av Elias Fries’ manuskript eller tryckta skrifter. Markaryd Markaryd Axhult, äng, 1934 (B. Carlsson i LD); feletiketterat? Oskarshamn Döderhult Boberg 1915 (A. Johansson i OHN); troligen feletiketterat (Rühling 1997). Kristdala Hasselås, hage, 1833 (Peterson ms 1833); osäkert då belägg saknas. Vetlanda Alseda 1870 (M. Fleetwood enligt Elmquist ms 1871); andrahandsuppgift, kanske osäker. Vimmerby Djursdala Marstad, hage, 1843 (Fröleen ms 1844); osäkert då belägg saknas. Tuna (Greta Svensson ms 1955); troligen felbestämning. Värnamo Forsheda Stensabo vid vägen mellan Värnamo och Kärda (O. Hagstrand enligt Hård 1924); aldrig bekräftat.
Oerfarna inventerare rapporterar ofta bladrosetter av vägtistel C. vulgare som jordtistel. De flesta, om inte alla de följande uppgifterna från olika naturvårdsundersökningar är säkerligen oriktiga. Hultsfred Mörlunda Mossebo (Asp m.fl. 1995). Vena Snöversnäs (Asp m.fl. 1995). Högsby Fagerhult Välsnäs (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989g, L. Nilsson m.fl. 1995b). Kalmar Ljungby Bottorp (R. Svensson 1988). Uppvidinge Nottebäck Libbhults ängar (Nolin & Larsson 1979). Vimmerby Pelarne Eldstorp (Ljungström & Moreau 1995). Södra Vi Ekelid (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b); Kåreda (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995). Västervik Gamleby Granebo (Ljungström m.fl. 1995b). Hallingeberg Hult – Älmarsrum – Skaftekulla (Ljungström m.fl. 1995b); Skaftekulla – Grönäng (Länsstyrelsen i Kalmar län 1990, Västerviks kommun 1993). Loftahammar Askerum – Bågvik (Ljungström m.fl. 1995b); Hulöhamn (Ljungström m.fl. 1995b). Ukna Snötomta (Ljungström m.fl. 1995b). Västervik Maren (Ljungström m.fl. 1995b, Västerviks kommun 1993).
