L. uliginosus
Stor käringtand skiljs säkrast från grova former av käringtand L. corniculatus på att foderflikarna är starkt utåtböjda i knopp och på att den har krypande jordstammar. Som spontan har arten en stor utbredning i Europa och når Skåne och Halland, där den växer i källkärr och kärrängar. Dessutom har den odlats som vallväxt på kärrmarker och mossjordar (saluförd av Svenska Utsädesföreningen 1893–1920, Lyhagen 1991). I Småland växer den på fuktig eller blöt, betad eller ohävdad mark (ibland tidigare slåttermark eller mossodlingar), gärna vid bäckar eller diken. Den bildar ofta stora bestånd. Den splittrade utbredningsbilden är karakteristisk för sällsynta, i sen tid inkomna växter, och det är troligt att växten på de flesta lokalerna har sitt ursprung i odling. Undantag är lokalen i Oskarshamn Döderhult, dit växten har kommit under 1970-talet med importerat virke, samt den i Mönsterås, dit den sannolikt också kommit med timmer.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 17 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt i sydvästra Småland, i övrigt mycket sällsynt. – Sannolikt helt och hållet sentida, dels förvildad, dels inkommen; bofast.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Alvesta Blädinge 400 m SO Lissabo (5E0e 0024), dike, 1987 (ÅW); 800 m O Oby gård (4E9e 4934), dike, rikligt, 1987 (ÅW, belägg i OHN, !PL).
Jönköping Järsnäs 150 m N Karsäng (7E1f 4120), kant av dike i obrukad fuktig mark mellan åkrar, 1989 (LP, !PL), 2006 (LP).
Kalmar Dörby Ebbetorp 1903 (J. P. Velander i Norrk och S).
Ljungby Agunnaryd 275 m VSV Sjöbacken (4E8a 2008), gammal mossodling, 1980 (IC); 400 m SSV till S Sjöbacken (4D9j 0120), vattensjuk åkermark, 1963 (JC, belägg hos finnaren), fuktig gräsmark 1986 (IC). Angelstad 500 m SSO Nydala (5D0e 0816), fuktig, förfallande slåttermark, 1987 (IC). Berga Ledabäcken 200 m SSV norra gården (5D1i 3800), ängsrest i bäckdal, stort bestånd, 1980 (IC). Ljungby 250 m V Sicklinge (5D0h 4636), vägren mot ängsmark, 1985 (AK, belägg i OHN).
Markaryd Traryd Grönö (4D5e 0537), grunt vägdike vid nyanlagd skogsväg, 2001 och w003 (BM, belägg i OHN).
Mönsterås Mönsterås Mönsterås bruk (5G5i 4645), dikeskant på virkesupplag, 2001 (ÅR, belägg i OHN, !ThK 2004). Mönsterås Mönsterås bruk (5G5i 4645), industrimark, 2001 (ÅR, belägg i OHN).
Nybro Bäckebo Skillerhult vid Snärjebäcken, örtrik kärräng, 1949 (R. Sterner i GB, !PL 1984).
Oskarshamn Döderhult Norra Vånevik, O vägen (5G8h 0538), fuktsvacka i hällmarkstallskog intill f.d. timmerupplag, 1991 (ÅR, belägg i LD, !PL); Nymålen (5G8h 0425), skogsbilväg intill f.d. timmerupplag, 1985 (ÅR, belägg i LD), 2005 (ÅR, belägg i OHN).
Vetlanda Vetlanda Orkestervägen 27 (6F3b 3-2-) 1987 (TM, belägg i OHN).
Värnamo Voxtorp Brostugan (5D7j 0428), dikeskant vid väg 27, 1982 (BO), 1985 (PL, belägg i LD), 1986 (BO, belägg i OHN).
Västervik Törnsfall Blekhem vid Mjösjön 1919 (C. E. Gustafsson i LD OHN S och UPS, i LD !PL 1983). Västervik Västralund se primäruppgifter.
Växjö Nöbbele 200 m VSV till SV Brunnsmåla (4F7a 4329), bäck på översilat kulturbete, 1993 (ThK, belägg i LD och S). Växjö Kampen 1915 (G. Påhlman i GB LD och UPS, i GB och LD !PL).
Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs 1927 (N. Johnsson i S och UPS, !ThK), flerstädes yppig, 1955 (Sylvén 1957) = 100 m V, 200 m NNV och 600 m N herrgården (4D5j 2- 3-), kvarstående gräsfröinkomling (S. G. Nilsson 1993, S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004); Råshult 200 m SV–400 m SSV Linnéstugan, rikligt 1971 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004). Virestad Fanhults säteri (I. Christoffersson ms 1969a) = 150 m S herrgården (4E4b 0533), vägdike, 1988 (JEH, belägg i LD, !PL 1991).
Ej accepterade uppgifter.
Mönsterås Fliseryd, skogsvägskant, 1985 (BD, belägg i Vvik); avser säkerligen Oskarhamn Döderhult Nymålen. Växjö Växjö mellan Hissö och Evedal (Mossberg 1984a); belägget, i LD, har ombestämts till vanlig käringtand av PL.