piggtistel
Carduus acanthoides
Piggtisteln är kalkgynnad. Den trivs på öppna och varma platser. I Sverige är den kanske ursprunglig i Skånes låglänta områden och på Gotland. På Öland och i resten av landet tycks växten vara införd i sen tid. Förutom med barlast har den kommit in med spannmål och kanske också med vallfrö (Nässjö Norra Solberga).
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, bofast i Kalmar Kalmar (men utgången som sådan senast i slutet av 1920-talet), i övrigt tillfällig.
Piggtistel betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, bofast i Kalmar Kalmar (men utgången som sådan senast i slutet av 1920-talet), i övrigt tillfällig.
Piggtistel betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först funnen i Kalmar Kalmar på barlastplatsen (Sjöstrand ms 1831); först publicerad av Hartman (1832), säkert baserat på Sjöstrands uppgift. Den fanns kvar åtminstone i ett trettiotal år, eftersom Sjöstrand (1863) skrev: ´Calmar på ballastplatsen, sedan många år tillbaka´. Belägg från ´Kalmar´ eller ´Barlastholmen´ finns från 1847 (T. M. Fries i UPS), 1855 (Sabelström i OHN), 1866 (B. A. Engström i OHN, P. Petersson i S) och nästan årligen från 1875 till 1893 (C. M. Rydén i OHN och S). Kanske var det samma förekomst Sterner såg 1905 (Sterner ms 1). – Tidigare uppgifter är troligen felaktiga, se nedan.
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Alvesta station (Hård 1914). Jönköping Gränna 1891 (E. Hagström & I. Swalander i PerBrahe, !ThK); Gränna stad före 1924 (J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929; enligt Hård 1924 dock troligen odlad). Jönköping Torp 1893 (M. Segerstedt i PerBrahe, !ThK). Kalmar Kalmar Barlastholmen se primäruppgifter; slottet 1920 (P. Johansson i OHN); Tjärhovet 1917–18 (Blomgren 1922), 1924–27 (Snell 1929, belägg från 1926 i OHN, !ThK); ´på vallarna´ 1863 (C. E. Liljenstolpe i Oge); Västra Station, fabriksområde, 1921 (Blomgren 1922); Ölandsbron [vid nuvarande Navigationsskolan] 1890 (C. M. Rydén i LD). Mönsterås Mönsterås hamn (B. Hedvall enligt Sterner 1933); Mönsterås bruk (5G6i), industriområde, 2001 (ÅR). Nässjö Norra Solberga Snarebo i klöveråker, 1901 (P. Egerstéen i LD). Oskarshamn Döderhult Nötö, bland kolstybb på nyanlagd idrottsplats, 1940 (Å. Domeij i OHN, !ThK); Påskallavik på decauvillebanan (Sterner 1933; ett odaterat belägg från Påskallavik samlat av L. Cederkvist finns i OHN, !ThK). Oskarshamn 1903 (O. Köhler i S). Tranås Säby 1888 (E. Jäderholm i LD och S).
Osäkra eller felaktiga uppgifter. Hultsfred Målilla Flathult. Virserum maden. Båda Stenstorp & Nelin 1976; belägg saknas, troligen felbestämningar. Jönköping ´wid wägar och byar´ (Wåhlin 1769); knappast trovärdigt. Visingsö (Porat 1917); belägg saknas. Kalmar Kalmar Berga (Westerlund 1852b); sannolikt oriktigt, eftersom Sjöstrand (1863) inte nämnde någon förekomst där. Torsås Söderåkra Örarevets naturreservat 1975 (A. Samuelsson 1975); troligen förväxling med den riktaggiga havsstrandsformen av åkertistel Cirsium arvense. Vetlanda Alseda Germunderyd, slutet av 1700-talet (Ljungh ms); uppgiften är försedd med frågetecken. Vimmerby Vimmerby Kejsarkullen vid vägen, 1854 (A. A. W. Lund ms 1854); får anses dementerad genom att arten inte togs med i vimmerbyfloran (A. A. W. Lund 1863). Värnamo Fryele Hagshults kyrkogård (coemiterio Hagshultensi; Forsander ms 1810b); troligen fel eftersom Forsander inte tog med uppgiften i sin smålandsflora (Forsander ms 1820, ms 1836). Västervik Västervik Solbergsudde (B. Westberg enligt Danielsson ms); rätt bestämd? Växjö Öja Gemla, vägkant (H. Johansson i Herb. Hanna Johansson); belägget är förkommet och kan ej kontrolleras.
Osäkra eller felaktiga uppgifter. Hultsfred Målilla Flathult. Virserum maden. Båda Stenstorp & Nelin 1976; belägg saknas, troligen felbestämningar. Jönköping ´wid wägar och byar´ (Wåhlin 1769); knappast trovärdigt. Visingsö (Porat 1917); belägg saknas. Kalmar Kalmar Berga (Westerlund 1852b); sannolikt oriktigt, eftersom Sjöstrand (1863) inte nämnde någon förekomst där. Torsås Söderåkra Örarevets naturreservat 1975 (A. Samuelsson 1975); troligen förväxling med den riktaggiga havsstrandsformen av åkertistel Cirsium arvense. Vetlanda Alseda Germunderyd, slutet av 1700-talet (Ljungh ms); uppgiften är försedd med frågetecken. Vimmerby Vimmerby Kejsarkullen vid vägen, 1854 (A. A. W. Lund ms 1854); får anses dementerad genom att arten inte togs med i vimmerbyfloran (A. A. W. Lund 1863). Värnamo Fryele Hagshults kyrkogård (coemiterio Hagshultensi; Forsander ms 1810b); troligen fel eftersom Forsander inte tog med uppgiften i sin smålandsflora (Forsander ms 1820, ms 1836). Västervik Västervik Solbergsudde (B. Westberg enligt Danielsson ms); rätt bestämd? Växjö Öja Gemla, vägkant (H. Johansson i Herb. Hanna Johansson); belägget är förkommet och kan ej kontrolleras.