måbär
Ribes alpinum
Måbär växer på frisk eller torr, stenig och gärna mullrik mark i t.ex. hällmarker, blockiga ängsbackar, glesa löv- och blandskogar (särskilt ekskog), hagar, åkerrenar och strandsnår. Arten odlas ofta som prydnads- och häckväxt och påträffas ofta som kvarstående eller förvildad i närheten av bebyggelse. En stor andel av uppgifterna från västra Småland avser sådana förekomster.
Första fynd
Måbär var en av de växter som Linné antecknade vid sitt besök på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult 1741 (Linné 1745b, under namnet Ribes, måbär).
Bygdenamn och bruk
kungsbär (i norr och öster); majenabär (i norra Småland; namnet syftar troligen på Jungfru Maria); ormbär (Vireda; ”duger åt ormar men ej för människor”). Namnen hos Vide (1966).
Utbredning
Funnen i 814 rutor; tidigare uppgifter från 260 rutor. Vanlig i den nordöstra hälften av Småland, ganska sällsynt till sällsynt i den sydvästra. – Ursprunglig.
