Smålands flora - strandranunkel

strandranunkel

Ranunculus reptans

Strandranunkel brukar tillsammans med bl.a. strandpryl Plantago uniflora och notblomster Lobelia dortmanna bilda en gles vegetation på sandiga eller grusiga, långgrunda sjöstränder från medelvattenlinjen och ner till några decimeters djup. Någon gång, kanske i regel tillfälligt, påträffas den på revlar i åar och bäckar. – Blomningen inträffar när vattnet sjunkit undan så att växten blottlagts.

Första fynd

Först publicerad av Linné (1745a): ´Mæklen Smolandiæ [i Småland vid Möckeln]´ under namnet Ranunculus foliis linearibus, caule repente [ranunkel med lineära blad och krypande stjälk]. Samma art avses troligen med Ranunculus foliis integris oblongis, repens [krypande ranunkel med hela, avlånga blad] som omtalas från Småland utan lokal i ett tidigt manuskript (Linné ms 1729). – Utan tvivel hade Linné sett den sedan barndomen på Möckelns strand vid kyrkan i Älmhult Stenbrohult (4E5a 2802), där arten noterades ännu ca 1980 (IC IN SN).

Utbredning

Funnen i 599 rutor; tidigare uppgifter från 180 rutor. Ganska vanlig utom i Kalmar län, där arten i stort sett saknas söder om Oskarshamn Döderhult. – Ursprunglig.

Lokaler

Den sydöstligaste lokalen.
Torsås Torsås Ulvasjön på öns NO-sida (3G8a 4810), mineralstrand, sparsamt 1983 (ThK).

Osäkra uppgifter.
Följande uppgifter beror troligen på förväxling med småvuxen ältranunkel R. flammula: Kalmar Arby (Sjöstrand 1863). Kalmar ´på hafsstränder´ (Sjöstrand ms 1831), trakten av Kalmar ´h. o. d.´ (Westerlund 1852b), ´från ... Kalmar ... eger jag den´ (Westerlund ms 1861).