Sibirisk nunneört, som kommer från Sibirien och Altai, såddes 1765 för första gången i Europa av Linné på hans gård Hammarby utanför Uppsala, och det anses att detta är ursprunget till all sibirisk nunneört i Sverige (Sernander 1941). Hundra år senare noterade Scheutz (1864) den bland arter som odlas i Småland. Arten sprider sig villigt och är nu etablerad på många platser i Sverige, mest kring bebyggelse.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor (bortsett från odlade förekomster). Mycket sällsynt. – Förvildad, bofast.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Jönköping Hakarp Ådalsvägen (7E1c 2800), klippstup (högt upp), 1991 (MgE IB TsK). Järsnäs Stora Björkudden 750 m ONO till O ön Skärens sydspets (7E3e 0641), stensättning vid sommarstuga, 1989 (IC MsT).
Jönköping Kälkbacksgatan (7E1a 2808), förvildad, 1990 (BJ), kvar i kvarteret (Bellevuegatan) 2006 (MtS).
Kalmar Kalmar fröspridd i graven mellan Tullbroskolan och fängelset, 1968 (H. G. Bruun i UME).
Mönsterås Mönsterås 1941 (Å. Domeij i OHN).
Oskarshamn Döderhult och Misterhult se primäruppgifter.
Tranås Säby Tranås 1932 (G. Hellgren i Säby).
Vetlanda Alseda 300 m NO Bruksgården (6F3d 0840), vägkant, kulturmark, 1992 (MM).
Vimmerby Tuna 100 m SO kyrkan (6G6d 2347), vägdike, 1980-talet (SM, !BD), 1993 (AxL, belägg i OHN).
Västervik Gladhammar Sundsholm (6G8i 4400), ett ex vid alm i parken 2001 (RK). Västervik Segersgärde (7G2i 4132), gårdsmiljö, 1996 (RK), rikligt 2000.