smålånke
Callitriche palustris
Smålånke verkar inte ha några särskilda krav på näring. Den är konkurrenssvag och uppträder helst på nästan bar sand eller dy. Arten växer oftast i diken och dammar, vid vattningsställen och fuktsänkor i betesmark. Den träffas också regelbundet i åar och sjöar. Vid stränderna av vattenmagasin kan den uppträda mycket rikligt. Vidare förekommer den ganska ofta i skogskärr, särskilt där marken är skadad t.ex. av hjulspår, eller i rotvältor. Slutligen är den ganska karakteristisk för skärgårdens hällkar och är där den oftast påträffade lånken.
Arten är ettårig och växer ofta på jord men uppträder även med flytande bladrosetter och helt nedsänkt. Den är en utpräglad självbefruktare med reducerade märken och pollenslangar som växer rakt igenom fruktämnesväggen. Fruktsättningen är därför god även hos helt nedsänkta exemplar.
Funnen i 206 rutor, säkra tidigare uppgifter från 29 rutor. Ganska sällsynt eller sällsynt, saknas i sydost och mot gränsen med Skåne. – Ursprunglig.
Arten är ettårig och växer ofta på jord men uppträder även med flytande bladrosetter och helt nedsänkt. Den är en utpräglad självbefruktare med reducerade märken och pollenslangar som växer rakt igenom fruktämnesväggen. Fruktsättningen är därför god även hos helt nedsänkta exemplar.
Funnen i 206 rutor, säkra tidigare uppgifter från 29 rutor. Ganska sällsynt eller sällsynt, saknas i sydost och mot gränsen med Skåne. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast uppgiven av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping, ´uti gropar och stillastående wattn´. Uppgiften kan vara riktig, då det finns belägg från Jönköping 1881 (S. Grapengiesser i S); å andra sidan är det osäkert om Wåhlin avgränsade arten så som nu är brukligt. – Första belägg är från ´Rottneby´ [Växjö Söraby Rottne?] 1865 (I. G. Clason i UPS).
Lokaler
Osäkra uppgifter. Tidigare uppgifter utan belägg finns från ytterligare 86 rutor; ett stort antal av dessa är troligen oriktiga.
