Rosettjungfrulin förekommer på fuktig eller frisk, lågvuxen ängsmark i kalkrika delar av vårt land norrut åtminstone till Jämtland. Den är ganska vanlig i Västergötland och spridd i Östergötland söderut till smålandsgränsen.
Rosett, har haft en gles förekomst på ängsmark i norra Småland anslutande till den i södra Östergötland. Sannolikt var arten i stort sett försvunnen redan före 1900-talets början; de sista fynden gjordes i Virserum 1976, i Skärstad 1980 och 1990 och på Visingsö 1921. Det kan förvåna att denna kalkälskande art har varit så spridd i Småland. Gamla tiders ängs- och beteshävd utan artificiell gödsling var nog en förutsättning för artens fortbestånd i marginalområden som detta. Andra arter med liknande biotopkrav har också varit spridda i framför allt norra Småland, exempelvis honungsblomster Herminium monorchis (nu försvunnen) och majviva Primula farinosa (dröjer ännu kvar på en plats). – Lokalen i Gislaved Kållerstad är isolerad; Scheutz (1875) påpekade själv att fyndet var oväntat. I Kalmar Åby har arten troligen varit tillfälligt inkommen från Öland.
Första fynd
Variation
Utbredning
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 17 rutor. – Ursprunglig eller möjligen en gammal kulturföljeslagare; nu försvunnen.
Lokaler
Gislaved Kållerstad (Scheutz 1875).
Hultsfred Målilla se primäruppgifter. Mörlunda ´nära Mörlunda kyrka i en äng´, 1825 (Lundwall ms 1826); ´Sörebo oxhage, endast sedd på ett ställe´, 1822 (Blomberg ms 1822). Virserum Äsen, backe, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD).
Jönköping Gränna 1870 (C. A. Andersson i UPS), 1890 (F. Hagström i LD och S); Aranäs, Henrics Kulle, 1822 (Olai ms 1822); Girabäcksdalens norra sluttning (Janzon ms före 1907); Röttle, 1890-talet (P. von Krusenstierna i Klm); ´vid gröna gången mellan Röttle och Grenna´ (Janzon ms före 1907). Skärstad Landsjön 1922 (B. Hedvall i LD) = Landsjön, fuktig ängsmark, 1935 (B. Hedvall i GB och LD); Landsjön vid Edeskvarna 1972 (B. Fingalsson i SVätt) = 600 m SSV Edeskvarna 1969 (B. Fingalsson), utgången, platsen igenväxt 2005 (HT MgE); Landsjön 100 m SSV Sjöberg, strand, 1975 (B. Fingalsson); Vista kulle (Gadamer ms 1919). Visingsö 1921 (S. Suneson i LD); ovanför Rönäs, ekplanteringar (Zetterstedt 1878a); Haga i de unga ekplanteringarna 1877 (J.-E. Zetterstedt i PerBrahe och UPS; i Stigbyhagen enligt Zetterstedt 1878a); Husgärde 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS).
Vetlanda Vetlanda ´Sjöarps östra lycka y[mnig]´ 1821 (Tharsell ms 1821).
Kalmar Åby Björnö 1911 (H. Bruun i UME).
Vimmerby Vimmerby tämligen allmän (A. Lund 1863); Åbro 1856 (C. L. S. Lund ms 1856).
Västervik Loftahammar Aleglo 1843 (Zantesson ms 1843 under namnet P. vulgaris [rättat i recensionen till P. uliginosa = P. amarella]); Ekeberga 1901 (G. Karlsson i LD, !ThK 1986). Odensvi 1840 (Palmblad ms 1842); Brehult se primäruppgifter; Ogestad 1860 (C. E. Liljenstolpe i Oge).
Osäkra uppgifter.
Småland (Högberg 1843); osäker arttolkning. Eksjö Eksjö (Scheutz 1857 under namnet P. uliginosa med hänvisning till Linköpings Naturhistoriska Sällskap); i materialet därifrån har vi dock inte lyckats finna någon sådan uppgift. Jönköping Huskvarna Klevabacken. Ett ark i LD bär en nästan oläslig etikett som kan tolkas som ´Smolandia. (Huskvarna) Klevabacken´. Det har ingått i Johannes Johanssons herbarium från mitten av 1900-talet; etiketterna i detta herbarium har dock skrivits om i efterhand, varvid många fel har uppstått. Kalmar. Uppgiften ´Kalmartrakten ej sällsynt´ (Westerlund 1852b) är inte trovärdig. Belägg från ´Kalmar´ ur skolherbarier 1885 (O. Sellgren i OHN) och 1928 (S.-E. Ekerot i OHN) är troligen tagna på Öland. Lessebo Ekeberga 1901 (G. Karlsson enligt C. Mossberg ms); osäker bestämning. Ljungby Vrå (kartprick hos Hultén 1950); belägget, i UPS, lämnat av Elias Fries 1829 till Göran Wahlenberg, är emellertid vanligt jungfrulin P. vulgaris. Vimmerby Rumskulla Näs (Haak enligt Sterner ms 1). Arten tas inte upp i Victor Haaks egen sockenflora (i Haak 1965). Värnamo Kärda 1870 (H. Fogelin i Finnved); troligen feletiketterat liksom mycket annat i denne samlares herbarium.
Från ängs- och hagmarksinventeringen i Jönköpings län kommer fyra uppgifter: Gislaved Anderstorp Stenbrohult; öppen betesmark (6D1d 1346) 1987 (TF). Norra Hestra Bönabo; hackslått och sidvallsäng (6D3c 3727) 1987 (PE). Sävsjö Stockaryd Stigåsa, björkhage (6E0f 2622) 1990 (TF). Vaggeryd Byarum Eckersholm; öppen betesmark (6E7a 3236), 1988 (TF). En av uppgiftslämnarna (TF) känns dock inte vid dem och anser att det handlar om felregistreringar.
