odört
Conium maculatum
Odört föredrar näringsrik och kvävehaltig jord. Arten är ljuskrävande och trots sin storlek konkurrenskänslig. Därför växer den helst på öppen, gärna störd mark. Den finns vid gammal bebyggelse och odling, t.ex. på gårdsplaner och i planteringar, men oftast ser man den på jordhögar, i grustag, på vägkanter och avfallsplatser och på annan skräpmark.
På västkusten har odört stabila förekomster på tångvallar. Några sådana förekomster är inte kända från Småland. Den förefaller inte heller ha uppträtt som åkerogräs i landskapet, vilket har varit fallet i Skåne och mälarlandskapen (Linné 1745a).
Odörten är giftig och odlades som läkeväxt i Sverige under medeltiden. I Småland hade nog inte denna hantering någon större omfattning, men några tidiga uppgifter tyder på odling, främst dess förekomst som förvildad vid apoteksträdgården i Jönköping 1815 (detaljer i lokalförteckningen); se även Osäkra uppgifter. Men de flesta av 18- och 1900-talets förekomster beror säkerligen på att arten införts med frövaror, t.ex. spannmål, vallfrö eller gräsfrö, eller med andra transporter.
Den tvååriga arten är obeständig i sitt uppträdande och förefaller totalt sett att minska (Oskarshamn; Rühling 1997). Möjligen beror detta på att arten på sina flesta lokaler är tillfällig och att tillförseln av frö från omvärlden minskar.
Funnen i 79 rutor; tidigare uppgifter från 40 rutor. Ganska sällsynt nära kusten i södra och mellersta Kalmar län, i övrigt sällsynt eller (i Kronobergs län) mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare; kanske bofast.
Odörten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
På västkusten har odört stabila förekomster på tångvallar. Några sådana förekomster är inte kända från Småland. Den förefaller inte heller ha uppträtt som åkerogräs i landskapet, vilket har varit fallet i Skåne och mälarlandskapen (Linné 1745a).
Odörten är giftig och odlades som läkeväxt i Sverige under medeltiden. I Småland hade nog inte denna hantering någon större omfattning, men några tidiga uppgifter tyder på odling, främst dess förekomst som förvildad vid apoteksträdgården i Jönköping 1815 (detaljer i lokalförteckningen); se även Osäkra uppgifter. Men de flesta av 18- och 1900-talets förekomster beror säkerligen på att arten införts med frövaror, t.ex. spannmål, vallfrö eller gräsfrö, eller med andra transporter.
Den tvååriga arten är obeständig i sitt uppträdande och förefaller totalt sett att minska (Oskarshamn; Rühling 1997). Möjligen beror detta på att arten på sina flesta lokaler är tillfällig och att tillförseln av frö från omvärlden minskar.
Funnen i 79 rutor; tidigare uppgifter från 40 rutor. Ganska sällsynt nära kusten i södra och mellersta Kalmar län, i övrigt sällsynt eller (i Kronobergs län) mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare; kanske bofast.
Odörten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Första fynd
´Wäxer på backen utmed prästeqwarn i Ölmstad Sokn annars rart i Jönk. Lähn´ (Wåhlin 1769; gäller Jönköping Ölmstad Prästekvarn).
Bygdenamn och bruk
giftig kummin (Göteryd; Vide 1966).
Lokaler
Lokaler innanför kustkommunerna. Aneby Frinnaryd 900 m NNV kyrkan (7E4i 3918), ödetomt, jordhögar, 1988 (HS). Eksjö Eksjö 1878 (F. C. Segerholm i S), vid vägen 1951 (J. Lagerkranz i UPS); 1550 m V Tyrum (6F8a 3110), industritomt, 1989 (SÅS UB), 1995 (StC). Emmaboda Algutsboda Johansfors fotbollsplan (4F7g 0441), gräsvallar, riklig, 1990 (ThK). Långasjö 1902 (G. R. Elgqvist i LD och UPS). Vissefjärda Kammarbo (4F4j 1-1-) ca 1980 (BtL). Hultsfred Målilla Grönkulla (6F2i 1541), tomtmark, 7 ex 1986 (GB MW); 1000 m NO Lunden (6F2i 4637), grusås, 1 ex 1986 (GB MW); 800 m SV stationen, Södra Långgatan (6G2a 2305), villaträdgård, på naken jord under paraplyalm, 2004 och 2005 (TmN m.fl.); Stensryd (6F2j 3612), ladugårdsplan, 1986 (SD EF); 200 m SO Östra Årena (6F2i 4139), sandig betesmark, 1 ex 1986 (GB MW). Mörlunda Bergs såg (6G1a 1447), grutag, 1991 (TmN, belägg i Emdal); 500 m NV Karlsborg (6G0a 3149), nyanlagd vägbank. 35 ex 1999 (TmN, A. Johansson). Tveta Bösebo (Stenstorp & Nelin 1976); Gårdvedaån S om Brostugan–Lilla Aby (6G1a 3510) 1986 (NN KAO). Vena Järnudda i S (6G4a 1139), intill ladugård, 1982 (GB, belägg hos finnaren, !ThK). Virserum före 1933 (L. Cederkvist i OHN), 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); Blackelid, Brogatan och Strömsholmen (alla tre Stenstorp & Nelin 1976); vid kyrkan (6F0h 4-1-), bland planterade buskar, 1979 (ThK, belägg i S). Högsby Högsby (Scheutz 1862); Drageryd N byn (5G8b 2144), vägren, 1990 (GW); Virstad före 1933 (L. Cederkvist i OHN). Jönköping Gränna Aranäs (Ennes ms 1823). Hakarp Huskvarnabergen (7E2b) 1979 (Thorell ms 1985). Huskvarna flera lokaler, t.ex. Stadsparken 1975 (S. Jerkeman i SVätt) = Mjölkafållan (7E1b 3740), buskage, 1991 (MgE TsK IB, belägg i OHN, !ThK). Jönköping (Forsander ms 1820), 1866 (C. A. Eurén i LD), förvildad (Zetterstedt 1881); förvildad kring apoteksplantagen 1815 (Forsander ms 1812–20). Ljungarum 600 m OSO Gräshagskyrkan (7E1a 0412), tipp, 1982 (S. Pettersson), 1986 (MsT); 200 m N Råslätts kyrka (7E0a 3014) 1979 (S. Pettersson). Mulseryd 500 m NV Jära by (7D0h 4415), utfylld vägkant vid sandtag, 1990 (LtS NT, belägg i LD). Ölmstad se primäruppgift. Nybro Bäckebo NV om kyrkan (5G1d 1808), grässlänt, 1985 (GW SK BjW); Mjösingsmåla 1951 (R. Sterner i GB); Näversjö (5G2e 2449), betesmark, 1992 (IB, belägg hos finnaren, !ThK). Kristvalla Gunnabo (Forsander ms 1820); 200 m N Stora Stjärnemo (4G8d 2317), grustag, 1989 (CrA). Nässjö Norra Solberga 500 m O Ranglaryd (6E9j 3617), tippmassor i grusgrop, 1986 (BOK). Vetlanda Björkö, åker, 1912 (O. Wahlström i OHN). Bäckseda Hökås (6F2b 3104), bakom ladugård, ca 1990 (AfL IgL). Stenberga nära kyrkan (A. Samuelsson enligt Scheutz 1885). Vetlanda 300 m VNV Västanå (6F3b 1743), jordhögar, tippmassor, 1987 (T. Svensson i Emdal), 1991 (TM), ej 1998 (TM). Vimmerby Locknevi 250 m V Örby (7G0e 1115), vägkant, 1991 (AxL SM). Värnamo Fryele Näsbyholm (Forsander ms 1816); Svanaryd (B. Ennes enligt Forsander ms 1816). Växjö Berg 950 m SO Torsakulle (5E5h 1017), ödetomt, ca 1988 (OS). Växjö 1916 (A. S. Trolander i LD), 1920 (C. Pleijel i S), 1927 (P. Hyltén i LD, S. Carlsson i OHN), 1928 (B. Svensson i BSvens), 1934 (B. Carlsson i LD), 1939 (B. Hedvall i GB LD UME och UPS); 300 m VNV Högstorps kyrka (5E1i 1107), grusplan, 1982 (EBJ OS); Kronoberg (Scheutz 1862); Solberget 1810 (E. Fries ms 1810b); Strandbjörket (5E1h 0440), rabatter och gräsmark, 1979 (CM). Åtvidaberg Gärdserum Branthäll 1855 (K. A. Kastman ms 1855).
Ej accepterade uppgifter. Aneby Lommaryd Skareda i trädgården c. 1800 (Ljungh ms); troligen odlad. Tingsryd Väckelsång Kvarnamåla i trädgården (J. Lindwall ms 1774); troligen odlad. Värnamo Kärda 1870 (H. Fogelin i Finnved); många uppgifter i Fogelins herbarium förefaller tvivelaktiga.
Ej accepterade uppgifter. Aneby Lommaryd Skareda i trädgården c. 1800 (Ljungh ms); troligen odlad. Tingsryd Väckelsång Kvarnamåla i trädgården (J. Lindwall ms 1774); troligen odlad. Värnamo Kärda 1870 (H. Fogelin i Finnved); många uppgifter i Fogelins herbarium förefaller tvivelaktiga.
