Praktgulplister anses ha uppkommit i odling och har använts som prydnadsväxt i Sverige åtminstone sedan mitten av 1900-talet. Växten, som utvecklas bäst på fuktig, mullrik, lätt beskuggad mark, förvildas lätt och kan snabbt bilda stora bestånd genom sina långa utlöpare. Man finner den kring gårdar, på vägkanter och åkerrenar, i bryn, snår och rösen samt som naturaliserad i lövblandskog och dungar.
Funnen i 141 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt i de mellersta och östra delarna av södra Småland samt i Värnamo; i övrigt sällsynt. Troligen ibland förbigången, särskilt i nordost. – Förvildad; bofast.
Växten har ökat starkt under 1900-talets senare del, vilket naturligtvis hänger samman med att den blivit omtyckt som prydnadsväxt.