kärrfibbla
Crepis paludosa
Mer information om arten
Kärrfibbla växer vanligen i skugga på fuktig eller våt, näringsrik jord, oftast i anslutning till rörligt markvatten. Man finner arten vid källor, längs vattendrag, i sluttningar, ravinbottnar och kärr, särskilt alkärr, samt i skogar med lövträd eller gran. Ibland kan den påträffas på igenväxande, fuktig betesmark.
Funnen i 370 rutor; tidigare uppgifter från 133 rutor. Starkt koncentrerad till nordvästra Småland och resten av höglandet (och där vanlig), sällsynt i de sydvästra gränstrakterna (i anslutning till rikare förekomster i Skåne och Halland); saknas i övrigt nästan helt. – Ursprunglig.

Första fynd

Noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Frinnaryd Hästeryd, Lommaryd Skareda och Nobynäs samt Tranås Säby. Vid Hästeryd sågs den även 1983 av Henry Sjöstrand, 450 m VSV den östra gården (7E4i 0219). Först publicerad från västligaste Småland (E. Fries 1825–26). – I båda fallen under namnet Hieracium paludosum.

Lokaler

De sydöstligaste lokalerna. Emmaboda Algutsboda Fiskesjö (Fiskesjö 1977). Nybro Madesjö Kvarnekulla ´ån uppföre´ 1818 (Forsander ms 1812–20); Norketorp 100 m SSO gården (4F8j 3706), igenväxande, måttligt fuktig hagmark 1987 (ThK, belägg i S).
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar mindre allmän (Moqvist 1848). Oskarshamn Oskarshamn, fuktiga ängar (Österman ms 1863). Västervik Hjorted Storö (Dahlberger ms 1844). Dessa tre aldrig belagda eller verifierade uppgifter ter sig åtminstone idag helt osannolika. Västervik Västervik tämligen sällsynt (Pleijel ms); säkert ett minnesfel eftersom ingen annan uppgift finns från detta välbesökta område. Växjö Växjö, fuktig skogsäng, 1910 (M. Ahl i OHN); troligen insamlad långt från staden!
karta